JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Rättegång och mål

Om du vill läsa en dom ska du ta kontakt med den domstol som meddelat domen. Hitta rätt domstol här.

Vid mindre allvarliga brott som skulle kunna ge böter eller villkorlig dom kan åklagaren besluta om så kallat strafföreläggande i stället för åtal. Det innebär att åklagaren bestämmer att den misstänkte ska betala böter utan rättegång. En förutsättning är att den som misstänks för brottet har erkänt det.

Skadestånd betalas inte ut automatiskt. Den dömde kan efter överenskommelse betala omgående, men det händer att han eller hon varken vill eller kan betala. I brottmål skickar domstolen alltid en kopia av domen till kronofogde-myndigheten som skriftligen ska fråga om målsäganden (brottsoffret) vill ha hjälp med att driva in skadeståndet.

Denna service är helt kostnadsfri. Svarar man ja skickar kronofogdemyndigheten ett betalningskrav till den dömde som får en viss tid på sig att betala.

Läs mer

I domen anges inom vilken tid den kan överklagas, exempelvis tre veckor. Om ingen av parterna har överklagat inom denna tid vinner domen laga kraft och kan därefter inte överklagas.

Att domen "vunnit laga kraft" innebär att den inte längre kan överklagas.

I flera typer av mål krävs att den domstol man klagar till lämnar tillstånd till prövning av överklagandet s.k. prövningstillstånd. Du ansöker inte om prövningstillstånd separat utan i samband med att du gör ett skriftligt överklagande till domstolen.

För att avgöra om prövningstillstånd ska meddelas sätter sig en jurist vid domstolen in i ärendet och redovisar det muntligt för andra domare. Domarna gör sedan en bedömning av den överklagade domen och om det finns skäl att ge prövningsstillstånd.

Det finns ingen blankett eller mall. Du anger själv skälen till varför du anser att domstolen ska bevilja prövningstillstånd.

Det kostar inget att överklaga, men om du anlitar en jurist innebär det kostnader och förlorar du målet kan du få betala rättegångskostnaderna.

Vid överklagande till förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen står du bara för dina egna kostnader och behöver inte betala motpartens om du förlorar.

 

Om du anser att domstolen har dömt fel kan du oftast överklaga. Det står i domen om du kan överklaga och i så fall hur lång tid du har på dig att överklaga.

I vissa fall krävs prövningstillstånd för att domstolen ska pröva överklagan.

I vissa fall avkunnas domen omedelbart efter att domaren/domarna haft enskild överläggning. Ibland meddelas domen vid ett senare tillfälle, efter förhandlingen. Rättens ordförande talar om när domen kommer att meddelas.

Domstolen skickar alltid ut domen per post till parterna.

Den som kallas att vittna eller att höras som målsägande har rätt att få ersättning för sin inställelse.

Den som i brottmål kallats på begäran av åklagaren har rätt till ersättning av staten för resekostnaden till och från tingsrätten.

Den som kallas på begäran av annan part än åklagaren har rätt att få ersättning av den parten. Rätten till ersättning omfattar resekostnad till och från förhandlingen, uppehälle samt förlorad arbetsinkomst eller annan ekonomisk förlust.

Läs mer


 

Den som kallas att höras i en rättegång är skyldig att komma till förhandlingen personligen. Domstolen kan bara godta vissa skäl för frånvaro, så kallat laga förfall. Laga förfall innebär en giltig ursäkt för att inte komma till förhandlingen, till exempel:

- avbrott i allmänna kommunikationer
- plötslig sjukdom
- någon annan hindrande omständighet som man inte kunde förutse.

Arbete eller semester räknas inte som giltig ursäkt.

Rättegången i tvistemål är uppdelad på förberedelse och huvudförhandling. När förberedelsen är avslutad kallar domstolen till huvudförhandling. I brottmål hålls oftast bara huvudförhandling.

Handläggningen av mål i allmän förvaltningsdomstol är oftast skriftlig. I förvaltningsdomstol finns inte begreppet huvudförhandling utan man talar om muntlig förhandling. Vanligen hålls sådan bara om någon av parterna  begär detta.

För att få veta tidpunkten för förhandlingen kan du kontakta domstolen.

Domstolen kan i vissa fall besluta att ett vittne får höras per telefon. Det finns också möjlighet att vittna genom videokonferens. Det är domstolen som beslutar i vilka fall detta kan ske.

 

Att vittna är en medborgerlig skyldighet. Det vittnet känner till är viktigt och kan hjälpa domstolen att döma rätt. Vittnar gör man för att samhället ska fungera, inte för att sätta fast eller skydda någon.

Närmare 100 000 människor vittnar i svenska domstolar varje år.