JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Pressmeddelande

Förtroendet för domstolarna är centralt i en demokratisk rättsstat

[2018-01-29] Domstolsverket

I Nationella trygghetsundersökningen 2017 (NTU), som Brottsförebyggande rådet publicerat idag, framgår att förtroendet för rättsväsendet sjunkit. Inom Sveriges Domstolar har man under flera år arbetat aktivt för att öka förtroendet och man ser med stort allvar på resultatet från rapporten.

NTU visar att förtroendet för domstolarna sjunkit med sex procent i jämförelse med föregående år. Minskningen är på samma nivå som för rättsväsendet som helhet. Om de senaste två årens minskning är början av en ny trend är ännu för tidigt att säga, men på Sveriges Domstolar tar man siffrorna på stort allvar.

– Att medborgarna har förtroende för rättsväsendet i allmänhet och för domstolarna i synnerhet är centralt i en demokratisk rättsstat. Det räcker inte med att vi arbetar på olika håll med olika utvecklingsprojekt och åtgärder. För att allmänhetens förtroende för rättsväsendet i stort ska öka måste vi ta ett gemensamt ansvar, säger Martin Holmgren, generaldirektör vid Domstolsverket.

– Vi har gjort mycket och vi forsätter att göra ännu mer. Men förtroendet för domstolarna påverkas också av samhällsutvecklingen i stort, exempelvis en alltmer grövre organiserad brottslighet, minskat förtroende för samhällsinstitutioner i stort och en ökad polarisering, fortsätter Martin Holmgren.

Exempel på aktuella utvecklingsområden inom Sveriges Domstolar är ökad digital tillgänglighet genom exempelvis e-tjänster, en ny mediestrategi, arbetet med jämställdhetsintegrering samt framtagandet av en ny extern webbplats. För att kunna upprätthålla och stärka medborgarnas förtroende krävs att domstolarna kan kommunicera sitt dömande på ett sådant sätt att människor förstår hur domstolarna dömt och varför de har dömt som de gjort.

– Vi förstår naturligtvis att förtroendet också kan påverkas av att allmänheten i vissa uppmärksammade fall helt enkelt tycker att vi dömer fel, säger Petra Lundh, lagman vid Södertörns tingsrätt. Därför behöver vi bli ännu bättre på att förklara varför vi dömer som vi gör, hur lagstiftningen ser ut och vilken roll domstolarna har.

Förtroendeutredningen 2008 var startskottet för mycket av det arbete som de senaste åren bedrivits inom Sveriges Domstolar. Domstolarna har genomfört flera tusen intervjuer med parter och vittnen om hur de har upplevt rättsprocessen. Resultaten från intervjuerna har sedan lett till en mängd åtgärder, som alla ska bidra till att förbättra människors upplevelser av och förståelse för rättsprocessen. Det har handlat om allt från tryggare lokaler och ökad tillgänglighet till bättre bemötande och begripligare domar.

Fredrik Bohlin är rådman vid Ystads tingsrätt. Han var sekreterare i Förtroendeutredningen 2008 och har sedan dess arbetat med bemötande- och domskrivningsfrågor inom Sveriges Domstolar för Domstolsverkets räkning:

- Vi som arbetar i domstolarna är måna om att människor som kommer i kontakt med oss som parter och vittnen förstår sin roll, känner sig trygga och förstår varför det gick som det gick. Därför pågår arbetet med att förbättra människors upplevelser av rättsprocessen fortfarande med oförminskad styrka.





Senast ändrad: 2018-01-29

För mer information kontakta:

Martin Holmgren
Generaldirektör, Domstolsverket
070-657 16 00
martin.holmgren@dom.se

Petra Lundh
Lagman, Södertörns tingsrätt
070-977 89 73
petra.lundh@dom.se

Fredrik Bohlin
Rådman, Ystads tingsrätt
0703-801560
fredrik.bohlin@dom.se

Fakta:

Brottsförebyggande rådets årligen återkommande nationella brottsoffer- och trygghetsundersökning har genomförts sedan 2006. Underlaget utgörs av knappt 12.000 personer som genom telefonintervjuer och via enkäter svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Länkar:

Nationella trygghetsundersökningen 2017

Förtroendeutredningen (SOU 2008:106)