JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Pressmeddelande

Migrationsöverdomstolen upphäver avvisningsbeslut och återförvisar mål till migrationsdomstol på grund av bristande utredning

[2006-09-19] Kammarrätten i Stockholm, inklusive Migrationsöverdomstolen

Migrationsöverdomstolen har i dag beslutat att upphäva ett avvisningsbeslut och återförvisa målet till migrationsdomstolen för ny handläggning på grund av att domstolen brustit i sin utredningsskyldighet.

Beslutet är prejudicerande för migrationsdomstolarnas framtida arbete och bedömningar.

Bakgrund

Målet avser en egyptier som har sökt asyl i Sverige i april 2005. Den sökande har uppgett sig vara förföljd av egyptiska myndigheter på grund av sin brors politiska verksamhet. Han har vidare uppgett att han utsatts för tortyr vid flera tillfällen. Till sitt stöd för sin ansökan har han åberopat bland annat en dom avkunnad av en egyptisk säkerhetsdomstol i augusti 2003. I domen framgår att den sökande tillsammans med sex andra personer dömts till tre års fängelse bland annat för att ha grundat ett olagligt parti. Sveriges ambassad i Kairo har konstaterat att den kopia av domen som granskats synes vara riktig. Den sökande har för att styrka sin identitet givit in ett egyptiskt id-kort med giltighetstid till 1992.

Såväl Migrationsverket som migrationsdomstolen har gjort bedömningen att den sökandes berättelse inte är trovärdig och har därför avslagit ansökan.

Migrationsöverdomstolens skäl

I domen slår Migrationsöverdomstolen fast följande om bevisvärderingen och utredningsansvaret i migrationsmål.

Den som ansöker om uppehållstillstånd har – liksom andra som ansöker om förmåner - i inledningsskedet bevisbördan för att han eller hon uppfyller de krav som uppställs i lagen, dvs han eller hon måste kunna bevisa att de faktiska omständigheter som krävs för uppehållstillstånd föreligger. Många av de förhållanden som åberopas av asylsökande kan dock inte göras sannolika med skriftlig eller annan bevisning. Om den asylsökande har lämnat en trovärdig berättelse ska därför berättelsen godtas som tillräcklig bevisning, om de åberopade skälen i övrigt är tillräckliga för uppehållstillstånd. Denna princip, som slås fast i UNHCR:s Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, kallas för ”fördel av uppkommet tvivelsmål” (benefit of the doubt).

Även domstolens prövningsskyldighet påverkas av de särskilda förhållanden som gäller för mål där flyktingskap eller andra skyddsbehov åberopas. I detta sammanhang har det givetvis också betydelse att besluten är oåterkalleliga, att de har stor betydelse för enskildas liv samt att misstag kan leda till att enskilda utsätts för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.

Migrationsöverdomstolen menar att trots att den sökande, oftast biträdd av en advokat eller annan jurist, har bevisbördan för sina påståenden och att förfarandet är en tvåpartsprocess, migrationsdomstolen kan få ett utredningsansvar. Givetvis innebär inte det att domstolen själv i alla lägen måste genomföra utredningar utan domstolen kan även ge anvisningar till parterna vilken utredning som behövs. I vissa fall, till exempel när frågan rör att fastställa trovärdigheten i en komplex berättelse, kan en lämplig åtgärd också vara att domstolen på eget initiativ och utan att någon part begär det kallar till muntlig förhandling om detta skulle vara till fördel för utredningen i målet.

Migrationsöverdomstolen har därefter bedömt frågan om migrationsdomstolen hanterat det aktuella målet på ett riktigt sätt. I domen konstaterar domstolen bl.a. följande.

Migrationsdomstolen noterar att den sökandes berättelse innehåller ett flertal motsägelsefulla och osannolika uppgifter, vilket gör att han inte redan på grund av berättelsens utformning har ”fördel av uppkommet tvivelsmål”. Å andra sidan har sökandens berättelse stöd av en dom som kan vara riktig.

Migrationsverket har med den sökande hållit två muntliga genomgångar och lämnat en fyllig motivering till varför han inte kan anses vara trovärdig. I migrationsdomstolen har däremot ingen muntlig förhandling ägt rum och domstolen har utan närmare motivering förklarat att den delar Migrationsverkets bedömning. Migrationsdomstolen har inte heller vidtagit någon egen utredningsåtgärd rörande den åberopade domen, till exempel försökt utreda oklarheterna beträffande den sökandes identitet eller domens äkthet. Som tidigare nämnts har domstolen kunnat välja att själv genomföra en sådan utredning eller anmoda Migrationsverket att genomföra den.

Mot bakgrund av att ansökan om uppehållstillstånd i detta fall gäller Egypten, ett land som är känt för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och då den sökandes berättelse får visst stöd av en dom från den egyptiska säkerhetsdomstolen som kan vara äkta, anser Migrationsöverdomstolen att migrationsdomstolen inte fullföljt sin utredningsskyldighet. I sammanhanget kan dessutom läggas till att den sökande gjort gällande att han kan komma att utsättas för tortyr. Det understryker ytterligare behovet av ett komplett beslutsunderlag.

Eftersom migrationsdomstolen har brustit i sin utredningsskyldighet ska domstolens beslut om avvisning undanröjas och målet visas åter till migrationsdomstolen för förnyad handläggning.

 

 

 

 

 

 

 

 





Senast ändrad: 2006-09-19

För mer information kontakta:

Sten Wahlqvist
Lagman
08-561 694 66

Hélène Falk
Informatör
08-700 38 11