Vård av unga, LVU

Barn eller unga som riskerar att fara riktigt illa kan vårdas enligt LVU - lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Det är förvaltningsrätten som beslutar om sådan vård.

Samhället har ett ansvar att se till att barn och unga får en trygg uppväxt och det skydd och stöd de behöver. I vissa fall kan det innebära att socialnämnden ansöker om att en ung person ska vårdas mot sin eller sina vårdnadshavares vilja. Det sker med stöd av LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Socialtjänsten ansöker och förvaltningsrätten beslutar

Det är kommunens socialnämnd som tar initiativ till LVU-vården. De skickar en ansökan till förvaltningsrätten, som beslutar om vården ska ske eller inte. Men det är socialnämnden på kommunen som bestämmer hur detta ska göras, till exempel genom placering i familjehem.

Omständigheter som krävs för vård enligt LVU

LVU-vård kan komma i fråga när vårdnadshavarna inte vill gå med på den vårdplanering som socialtjänsten föreslår. Om den unge är över 15 år kan LVU också bli aktuellt om hen själv inte accepterar frivilliga lösningar.

Problemen ska också vara så allvarliga att det finns stora risker att den unges hälsa eller utveckling skadas. Två huvudsakliga fall när LVU-vård kan bli aktuellt är miljöfall och beteendefall:

  • Miljöfall innebär att vårdnadshavarna inte kan ge den unga personen det hen behöver, fysiskt eller psykiskt. Det kan vara omsorgen som brister, att hen utnyttjas eller misshandlas fysiskt eller psykiskt, eller något annat i hemmet som innebär risk för att hälsan eller utvecklingen skadas.
  • Beteendefall handlar om att den unge riskerar att skada sig själv genom sitt sätt att leva. Det kan till exempel vara att hen missbrukar, begår brott eller på annat sätt lever destruktivt.

Vid vilken ålder kan vård enligt LVU bli aktuellt?

Den som är under 18 år kan få vård enligt LVU.

Den som har fyllt 18 år men ännu inte fyllt 21 kan också få vård enligt LVU. Det gäller i de fall där den unge själv riskerar att skada sin hälsa eller utveckling genom sitt beteende, och om LVU är lämpligare än annan vård. Domstolen måste ha fattat beslut om vård innan den unge fyller 20 år.

Placering under vårdtiden

Det är kommunens socialnämnd som bestämmer hur vården ska ordnas och var den unga personen ska bo under vårdtiden. Vårdnadshavarna har alltså inte längre rätt att bestämma över barnet om hen får vård enligt LVU.

Vården börjar alltid med att den unge får vård på annat ställe än i sitt eget hem, till exempel i ett familjehem eller på en kommunal eller privat institution.

Socialnämnden kan också begära att en ung person ska få en plats på ett av Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem. Det kan bli aktuellt om hen får vård på grund av sitt eget beteende och behöver särskilt noggran tillsyn. Där reder personalen tillsammans med den unge ut hans eller hennes problem och bakgrund, och gör en individuell behandlingsplan.

Det här händer i domstolen:

  1. 1

    Socialnämnden ansöker om LVU-vård

    Kommunens socialnämnd lämnar in en ansökan till förvaltningsrätten om att någon ska vårdas enligt LVU.

    I ansökan finns en skriftlig utredning från socialnämnden med redogörelse för orsakerna till utredningen. Det kan vara orosanmälningar från skolan eller polisen, eller dokumentation från samtal med den unge, med föräldrarna, med skolan och andra i hans eller hennes närhet. Det kan också vara underlag och intyg från BVC, elevhälsan, läkare och psykolog.

    I ansökan finns också socialnämndens egen bedömning och vad de kommit fram till.

  2. 2

    Förvaltningsrätten utser offentligt biträde

    Ett offentligt biträde är en jurist, ofta en advokat eller en biträdande jurist. Ett offentligt biträde ska ta tillvara vårdnadshavarnas eller den unga personens intresse i målet. Om den unge är under 15 år är biträdet också ställföreträdare. Det betyder oftast att biträdet är i domstolen istället för den unge. Det offentliga biträdet bekostas av staten.

  3. 3

    Förvaltningsrätten kallar till muntlig förhandling

    En muntlig förhandling innebär att alla parter träffas på domstolen och får ge sin syn på saken. Den muntliga förhandlingen är ett komplement till den skriftliga utredningen.

  4. 4

    Rätten beslutar

    Rätten beslutar om den unge ska vårdas enligt LVU eller inte. Rätten består av en juridiskt utbildad domare och tre nämndemän.

I akuta lägen går det till så här

I akuta lägen kan en representant för socialnämnden besluta att den unge ska tas omhand omedelbart. Då måste socialnämnden skicka beslutet för prövning till förvaltningsrätten inom en vecka.

Förvaltningsrätten beslutar då inom en vecka om socialnämndens beslut ska gälla eller inte.

Socialnämnden har sedan fyra veckor på sig att ansöka om fortsatt tvångsvård hos förvaltningsrätten. De fyra veckorna räknas från den dag då den unge placerades i ett annat hem än det egna.

Beslutet om LVU kan överklagas

Förvaltningsrättens beslut att vårda en ung person enligt LVU går att överklaga. Det krävs inte prövningstillstånd för att kammarrätten ska ta upp ett sådant överklagande. Information om hur det går till och hur lång tid man har på sig finns i bilagan till förvaltningsrättens avgörande.

När en ung person vårdas enligt LVU är det också möjligt att överklaga socialnämndens beslut som rör vården. Det kan till exempel handla om var en placering ska ske eller vilka begränsningar i umgänget med vårdnadshavare som har beslutats. Hur ett sådant överklagande görs framgår av beslutet från socialnämnden.

För dig som är ung: "Koll på soc"

Om du vill veta mer om vad socialtjänsten gör, hur möten med dem fungerar och vad det innebär att vara placerad kan du läsa mer om det på socialstyrelsens webbplats för barn och unga.

Lyssna på Domstolspodden om LVU

  • Hur ser målen ut som förvaltningsdomstolarna får in?
  • Hur påverkar den unges eget beteende?
  • Hur ser domarna som dömer på vad som särskilt viktigt?
Uppdaterad
2021-10-29