Förstärkningsstyrkan har i sin nuvarande form varit i gång sedan 2012. Medarbetarna i styrkan arbetar där det tillfälligt uppstår ett behov som inte kunnat förutses eller planeras på längre sikt. Anledningen till att domstolar behöver hjälp kan vara en hög måltillströmning, vakanser, utbildning eller sjukdom.
Vilka är det då som arbetar inom domstolarnas förstärkningsstyrka? En person med lång erfarenhet och som är kanslichef för Förstärkningsstyrkan är Caroline Hindmarsh, tidigare lagman i Östersunds tingsrätt.
– Förstärkningsstyrkan har funnits ganska länge i form av enbart domare. Men från år 2020 utökades styrkan till att även omfatta domstolshandläggare, handläggarchefer samt två samordnare och totalt består styrkan nu av 38 personer. Vår huvuduppgift är att vara en extra resurs för de domstolarna som av olika anledningar har behov av tillfällig avlastning. Vi fungerar helt enkelt som en buffertorganisation.
Tre månader vid en domstol
Personalen i Förstärkningsstyrkan är utlånade till Domstolsverket. De skriver ett kontrakt på två år och förlänger därefter med ett år i taget. Planeringsperioden är sedan tre månader vid varje domstol men det ingår även jourveckor för domarna. Det innebär att personalen rycker ut akut även vid korta mål. Det kan vara några dagars tjänstgöring i fall som rör till exempel jävssituationer vid en domstol. Det ingår resande i tjänsten och en skyldighet att åka till den domstol som tilldelas.
– Domstolar kontaktar oss och berättar om sina behov. Därefter får vi se till att göra en prioriteringslista tillsammans med Domstolsverket. Om vi måste välja där allt annat är lika så tillfaller oftast extraresurser till de domstolar som har högre balanser, säger Caroline Hindmarsh.
Riddare utan rustning
För en domare som ingår i Förstärkningsstyrkan är den stora skillnaden att de i praktiken bara gör domarjobbet och sköter merparten av arbetet hemifrån. Det är ytterst lite administrativt arbete och de är inte en del av det vardagliga arbetet på en domstol med olika personalmöten och så vidare. De får helt enkelt ägna sig åt dömandet.
– De har en vardag som är annorlunda jämfört med dem som arbetar vid en domstol. De kan jämföras med riddare som rycker ut till nödställda. Det är en stor sammanhållning i gruppen som ser till att hålla fast vid kollegiala saker trots att alla arbetar på distans, exempelvis fredagsfika via Skype. Alla känner sig otroligt värdefulla, säger Caroline Hindmarsh.
62 domstolar under ett år
Vissa domstolar behöver mer hjälp än andra och för en del handlar det bara om tillfälliga insatser. Främst är det små och mellanstora tingsrätter samt förvaltningsrätter som begär hjälp. Under 2023 var det 62 domstolar som begärde förstärkning i någon form.
Kostnaden för en domstol regleras centralt av Domstolsverket och domstolen betalar en fast daglig kostnad. Domstolsverket tar OH-kostnader och domstolarna betalar ett fast dagspris.
– I perioder kan domstolarnas behov vara större än vad vi kan tillgodose. Men det varierar mycket över året och handlar även om budgetramar för oss, säger Caroline Hindmarsh.
Satsning på assessorer
Under de senaste åren har det skett en särskild satsning på assessorer vilka har varit en stor tillgång. De skulle annars vara någon annanstans i statsförvaltningen och inte på någon domstol vilket innebär att domstolen inte påverkas när en assessor vill gå in i Förstärkningsstyrkan. Det blir ett viktigt kompetensutbyte samtidigt som assessorn meriterar sig.
En assessor som tjänstgör i Förstärkningsstyrkan är Hannah Falkroos. Hon har arbetat i tre år och har nyligen förlängt i ytterligare ett år. Under åren har hon arbetat vid 15 olika domstolar från norr till söder Hon trycker särskilt på flexibiliteten och arbetsglädjen av att stötta och hjälpa till där det behövs som ett skäl till att hon nu har förlängt i ytterligare ett år.
– Jag tycker att det är väldigt roligt att komma till nya domstolar. Jag känner mig väldigt uppskattad när jag är hos en domstol och det är en mycket inkluderande miljö. Det är också roligt att återvända till en domstol som jag stöttat tidigare vilket ger en del roliga återseenden.
Att kunna påverka sin egen arbetstid och det välkända livspusslet är en viktig faktor till varför Hannah Falkroos väljer att fortsätta i Förstärkningsstyrkan. Det är bra möjligheter att påverka sin egen tid i styrkan.
– Du förväntas inte vara på plats om du inte är i förhandling. Vi utgår ifrån halvtid på plats och halvtid hemifrån. Att styra min tid själv samtidigt som jag lär mig oerhört mycket när jag arbetar i olika domstolar är ett starkt skäl. Men det är också överraskningsmomentet och nyfikenheten i utmaningen att inte riktigt veta vad som kommer att hända i framtiden som driver mig att fortsätta arbeta i Förstärkningsstyrkan.
Nya arbetssätt
Caroline Hindmarsh poängterar att Förstärkningsstyrkan hela tiden får arbeta med nya angreppssätt för att lösa problem och hastigt uppkomna behov.
– Just nu har vi till exempel en medarbetare som introducerar och utbildar nyanställda vid en domstol. Det är viktigt att få injektioner av andra domare och handläggare i organisationer som kanske har hög belastning. Vi försöker hitta nya vägar för att lösa akuta problem. Slutmålet är ändå att domstolarna ska klara sig utan vår hjälp, att vi inte ska behövas.
