Grundlagskommittén har letts av Anders Eka, till vardags justitieråd och ordförande i Högsta domstolen. Han är nöjd med att det är en enig kommitté som står bakom slutbetänkandet.
– Jag är väldigt glad över att alla åtta riksdagspartier står bakom de förslag som vi nu har lämnat till Justitiedepartementet. Det är ett styrkebesked för den svenska demokratin att det finns en så bred enighet kring dessa frågor.
Runt om i vår omvärld ser vi exempel på hur politiker försöker inskränka domstolarnas oberoende. Hur mår den svenska rättsstaten, enligt Anders Eka?
– Den mår bra. Det visar till exempel de undersökningar som EU-kommissionen genomför varje år (Rule of law report). Men runt om i världen, som nu senast i Israel, ser vi exempel på att rättsstaten utmanas och utsätts för påfrestningar. I Sverige fungerar det väl, men grundlagskommitténs uppdrag har varit att göra systemet säkrare och mer robust för framtiden. Att rusta oss för eventuella kommande påfrestningar och svårare tider.
Tre avgörande områden
Anders Eka lyfter fram tre områden som är avgörande om man vill stärka domstolarnas och domarnas oberoende och grundlagskommittén har noga utrett och lämnat förslag inom alla tre områden. Det handlar om:
- Utnämning och befordran av domare
- Domares anställningsskydd och frågor om avsked och disciplinåtgärder
- Domstolsadministrationen och budgetfrågor
En självständig och oberoende domstolsadministration
Bland förslagen om att öka domstolarnas oberoende lyfter Anders Eka särskilt fram de som handlar om domstolsadministrationen.
– Kommittén föreslår att den myndighet som ansvarar för den centrala domstolsadministrationen ges en mer självständig ställning i förhållande till regeringen är vad Domstolsverket har idag.
Grundlagskommittén menar att de ansvarsområden och arbetsuppgifter som Domstolsverket har idag ska ingå i uppdraget för den nya myndigheten, som ska ges namnet Domstolsstyrelsen.
– Domstolsstyrelsen bör även fortsättningsvis vara en förvaltningsmyndighet under regeringen, men möjligheterna för regeringen att styra verksamheten begränsas betydligt. Bland annat genom att myndigheten leds av en styrelse som i sin tur utser myndighetens chef. Vi vill också att Domstolsstyrelsen får mer att säga till om när det gäller budgetmedel. Om regeringen väljer att avvika från Domstolsstyrelsens budgetförslag ska det motiveras särskilt.
Alla riksdagspartier har ställt sig bakom förslagen på en mer självständig domstolsadministration.
– Att alla riksdagspartier står bakom detta är oerhört betydelsefullt. Om förslaget går igenom får vi ett minst lika bra system som de som finns i våra nordiska grannländer.
Fyra ledamöter har skrivit ett särskilt yttrande om att inrätta ett domstolsråd som enligt deras mening ytterligare skulle stärka domstolarnas oberoende. Enligt Anders Eka fanns det dock inte en majoritet bakom ett sådant förslag.
– Vi har haft många och långa diskussioner om detta men det fanns inte någon enighet om att ta det steget. För mig är det viktigt att de förslag som presenteras ska kunna stå sig framöver. Jag ser inget värde i att gå fram med förslag som har en knapp majoritet utan ambitionen har varit att så långt som möjligt enas och hitta samsyn kring förslag som håller över tid.
Utnämning av domare
Kommittén föreslår också förändringar kring utnämning av domare, med syfte att stärka domstolarnas oberoende.
– Idag har vi en ordning där Domarnämnden föreslår regeringen vilka domare som ska utses. Det har aldrig hänt att regeringen har utnämnt någon som inte har sökt och regeringen har i princip alltid följt Domarnämndens rekommendationer. Men det finns ingenting i lagen som förhindrar en annan tillämpning. Vi föreslår därför en ny bestämmelse i regeringsformen som tydliggör regleringen. Till skillnad från idag ska regeringen endast kunna utnämna någon som har sökt och som Domarnämnden har föreslagit. Vi föreslår också ett särskilt nomineringsförfarande av ledamöterna i Domarnämnden och att detta lagregleras.
Förändringar som påverkar Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen
Kommittén har också lämnat flera förslag som ska stärka skyddet för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Ett exempel är att det i grundlagen bör slås fast hur många justitieråd det ska finnas.
– Vi vill begränsa i första hand regeringens möjlighet att påverka antalet domare i de två högsta instanserna. Idag har vi 16 justitieråd i vardera domstolen. Vårt förslag är att det i lag ska slås fast att antalet ordinarie domare ska vara mellan 12 och 20, beroende på hur behoven ser ut. Till detta kommer att nya domare inte ska kunna utses om inte domstolarna själva har begärt att så ska ske.
Syftet med att reglera antalet justitieråd är att förhindra främst regeringen från att fylla på med nya domare alternativt svälta ut domstolen genom att kraftigt minska antalet domare. Ett annat förslag handlar om pensionsåldern.
– Vi vill att det i lag anges att pensionsåldern för justitieråd är 69 år. Vi föreslår också ett retroaktivitetsförbud i regeringsformen. Det innebär att pensionsåldern inte får sänkas under pågående anställning. Dessa förändringar vill vi också ska gälla för alla ordinarie domare.
Ytterligare ett förslag handlar om särskild sammansättning, alltså en möjlighet för de högsta domstolarna att pröva mål gemensamt. Det kan vara aktuellt i vissa europarättsliga frågor eller vid frågor om lagprövning. Redan idag finns möjligheten att låna ut en enskild domare mellan de båda domstolarna men enligt förslaget ska förutsättningarna för en prövning i särskild sammansättning framgå i lag och ha sin grund i regeringsformen.
Samsyn visar på styrka
Slutligen, är Anders Eka nöjd med vad kommittén har kommit fram till eller skulle han ha velat gå längre?
– Jag är mycket nöjd och står bakom förslagen i helhet. Vi har lagt många förslag och att vi har nått en bred samsyn kring dessa är mycket positivt, avslutar Anders Eka.
Betänkandet i sin helhet
I denna artikel fokuserar vi på de förändringar som rör domstolarnas och domarnas oberoende. Grundlagskommittén har också lämnat förslag på hur det ska bli svårare att ändra grundlagen. Läs mer om det i slutbetänkandet.
