Hur fungerar domares autonomi i praktiken?

Att oberoende och självständiga domare är en förutsättning för en rättsstat är en självklarhet. Men hur fungerar domares autonomi i praktiken? Det ska tre forskare vid Göteborgs universitet undersöka.

Moa Bladini är docent och lektor i straffrätt vid juridiska institutionen på Göteborgs universitet. Hon är forskningsledare för projektet ”Domarens autonomi i teori och praktik – för domstolens självständighet och oberoende”. Under tre år ska hon och Wanna Svedberg Andersson, lektor i straffrätt vid juridiska institutionen på Göteborgs universitet och Sara Uhnoo, docent och lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på samma universitet, undersöka domares autonomi.

– Den traditionella bilden av autonoma domare är en domare som är avskuren från såväl kontext som relationer. Eftersom denna uppfattning är ett ideal så är det angeläget att faktiskt studera domares autonomi i praktiken, utifrån en annan syn på autonomi, levd autonomi, förankrad i vardagslivet, säger Moa Bladini.

Intresse för domarrollen

Frågor som handlar om domarrollen har intresserat Moa Bladini sedan tiden som sommarnotarie på Hovrätten över Skåne och Blekinge i mitten av 2000-talet. Hennes avhandling handlade om objektivitet i dömandet. Att bedriva empirisk domstolsforskning är ingenting nytt för henne, redan 2017 deltog hon ett i projekt om just objektivitet och rationalitet i rättsligt beslutsfattande. Därutöver har hon studerat tillämpningen av den nya samtyckesbestämmelsen i våldtäktslagstiftningen. Nu är det autonomin som står i fokus.

– Vi har en tydlig uppfattning om att domare ska vara autonoma men det finns kunskapsluckor om hur det fungerar i praktiken. Med tanke på vad som händer i vår omvärld där politiker i flera länder – också i Europa - tar ett allt hårdare grepp om domstolarna, så tycker vi att detta är ett angeläget ämne att studera. I samtal med svenska domare förstår jag också att detta är en fråga som väcker engagemang.

Enligt Moa Bladini finns det en traditionell bild av autonoma domare som kontextlösa och helt fria att fatta beslut. Men så ser inte verkligheten ut.

– Vi påverkas alla av tid, plats och av relationer. Vad händer med autonomin för en domare som dömer i ett medialt väldigt uppmärksammat mål eller unga domare som är under utbildning och vars insatser hela tiden bedöms? Vi är också nyfikna att studera hur administrationen påverkar autonomin, till exempel administrativa system som innehåller färdiga mallar och rutiner. Hur påverkar det oberoendet och självständigheten?

Forskningsprojekt under tre år

Forskningsprojektet kommer att pågå under tre år och finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet med projektet är att utveckla kunskap om domares autonomi i teori och praktik. Nu inväntar Moa Bladini och hennes kollegor klartecken från Etiksprövningsmyndigheten, därefter kommer arbetet att sättas i gång med full kraft. Datainsamlingen kommer att bestå av en kombination av kvalitativa metoder, skuggning av, samt intervjuer med, domare.

– Vi kommer att samtala med domare på minst fyra tingsrätter och två hovrätter. Det är notarier, fiskaler, nyutnämnda domare men också domare som har arbetat länge i yrket. Under en begränsad period kommer vi att följa dessa i det dagliga livet på domstolen, till exempel under förberedelser och efterarbete av mål och under huvudförhandlingar. Vi kommer också att föra informella samtal, till exempel under en fikapaus eller över matlådan. Därutöver kommer vi att bedriva litteraturstudier.

Anonymitet

Deltagandet i studien är frivilligt och anonymt enligt forskningsetiska regler och personuppgifter kommer att hanteras i enlighet med EU:s dataskyddsförordning och etikprövningslagen. De domare som ingår i studien kan närsomhelst ändra formerna för eller avbryta sitt deltagande. Därför vill Moa Bladini inte avslöja vilka domstolar eller domare som de kommer att följa.

– De enskilda domare som medverkar i studien är självklart välkomna att berätta om det, men vi forskare omfattas av tystnadsplikten.

Resultat av forskningen

Forskningsresultatet kommer att presenteras i ett par vetenskapliga artiklar och i en bok som framför allt riktar sig till domare, andra jurister och juriststudenter.

– Min förhoppning är att vår forskning ska bidra till en högre medvetenhet och ökad grad av reflektion kring frågor som handlar om domares autonomi, avslutar Moa Bladini.

Nuvarande projekt

  • Domarens autonomi i teori och praktik - för domstolens självständighet och oberoende.
  • Pågår under perioden 2023 (aug.) – 2026 (juli).
  • Finansieras av Vetenskapsrådet.
  • Projektledare Moa Bladini, docent och lektor i straffrätt vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet.
  • Medverkande forskare är Wanna Svedberg Andersson, lektor i straffrätt vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet och Sara Uhnoo, docent och lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Andra närliggande projekt

Pågående

  • Våldtäkt eller samtycke? Effekter av den nya våldtäktslagstiftningen på juridisk tänkande och praktik
  • Pågår under perioden 2020-2023.
  • Finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
  • Projektledare Åsa Wettergren, professor i sociologi, Göteborgs universitet.
  • Medverkande forskare är Moa Bladini och Sara Uhnoo.

Tidigare projekt

  • Att skapa objektivitet. Om emotioner i rättsligt beslutsfattande
  • Pågick under perioden 2017-2019
  • Finansierat av Vetenskapsrådet
  • Projektledare Stina Bergman Blix, professor i sociologi, Uppsala universitet.
  • Medverkande forskare, Åsa Wettergren, professor i sociologi, Göteborgs universitet, Nina Törnqvist, fil.dr. i kriminologi, post-dok vid Uppsala universitet samt Moa Bladini.

Se även Justemotions, The construction of objectivity: an international perspective on the emotive-cognitive process of judicial decision-making. Ett komparativt projekt som inkluderar Sverige, Italien, USA. Finansierat av European Research Council (ECR). Pågår under perioden 2018-2023, projektledare professor Stina Bergman Blix.

Moa Bladini
Moa Bladini
Uppdaterad
2023-10-30