Den enhetliga patentdomstolen är en del i en europeisk patentreform. Genom ett ansökningsförfarande kan företag få ett europeiskt patent med enhetlig verkan i samtliga deltagande medlemsländer. Reformen kommer att minska kostnaderna och ledtiderna för europeiska företag som vill skydda och försvara sina innovationer och stärker på så sätt Europas konkurrenskraft. Samtidigt inrättas en domstol (UPC) som kommer att pröva mål om europeiska patent, bland annat dessa nya patent med enhetlig verkan.
Stefan Johansson, chefsrådman vid Stockholms tingsrätt, är en av fyra svenska deltidsdomare i UPC, den enda som är knuten till den nordisk-baltiska regionala avdelningen. Totalt finns det från starten 34 juristdomare och 51 tekniska domare i hela domstolen.
– Det är bra att denna viktiga reform äntligen blir verklighet och särskilt roligt att en av avdelningarna är placerad i Stockholm. Det är svårt att veta hur många mål vi kommer att få, eftersom det är en helt ny domstol, men jag kommer bland annat att vara ordförande vid förhandlingarna i Stockholm, som jag ska genomföra tillsammans med en estnisk kollega och ytterligare en eller två domare som kommer till Stockholm när det är dags för en förhandling, säger Stefan Johansson.
Mål vid domstolen
Inrättandet av UPC och ett enhetligt patentskydd innebär betydliga kostnadsbesparingar och minskade administrativa bördor för innovativa företag i Europa. Hittills har företag behövt validera europeiska patent och betala årliga avgifter till nationella patentverk i de länder där de vill ha patentskydd. I händelse av tvist har de varit hänvisade till nationella domstolar. Detta medför höga kostnader och rättsosäkerhet. Från den 1 juni kan alltså företag i stället få patentskydd i de 17 deltagande länderna på en gång med möjlighet att processa i en domstol.
– Eftersom det befintliga patentsystemet som hittills funnits inom EU har varit mycket fragmentiserat och kostsamt har EU:s inre marknad tappat i konkurrens med USA och Asien där det är betydligt billigare och enklare att skydda patent. Det här är en viktig reform för innovation och konkurrenskraft som i synnerhet kommer att gynna micro, små och medelstora företag som vill växa på en större marknad, säger Louise Petrelius, ämnesråd vid Justitiedepartementet. Hon har arbetat med projektet i tio år och bland annat förhandlat det regionala avtalet om att inrätta en nordisk-baltisk regional avdelning.
Lång process
Att det tog tio år att inrätta domstolen beror på en rad olika omständigheter.
– Att Storbritannien bestämde sig för att lämna EU var en sak som fördröjde arbetet. En annan var en långdragen process i den tyska författningsdomstolen som försenade reformen med fyra år, vi var redo 2016, berättar Louise Petrelius.
Fakta om UPC
Arbetet med patentdomstolen påbörjades genom ett internationellt avtal som undertecknades 2013. Kort efter att avtalet undertecknades etablerade de deltagande medlemsstaterna en förberedande kommitté som fick uppdraget att upprätta domstolen.
Domstolsverket och Stockholms tingsrätt fick två år senare ett gemensamt regeringsuppdrag att förbereda den nordisk-baltiska regionala avdelningen med faciliteter och personal.
I domstolens första instans finns, förutom den nordisk-baltiska regionala avdelningen, 13 lokala avdelningar utspridda i de deltagande länderna och en central avdelning med säte i Paris och en undersektion i München. Överinstansen ligger i Luxemburg där även domstolens kansli är placerad.
Alla EU:s medlemsstater utom Kroatien, Spanien och Polen har undertecknat avtalet och 17 medlemsstater kommer att delta från början när verksamheten inleds. Det rör sig om Belgien, Bulgarien, Danmark, Tyskland, Estland, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike, Portugal, Slovenien, Finland och Sverige.