Sveriges Domstolar bedriver för närvarande utvecklings- och fredsfrämjande arbete i Bosnien-Hercegovina, Armenien, Ukraina, Palestina och Kosovo. Det är uppdrag med skiftande karaktär med både utsända långtidsexperter på plats och experter som bidrar med sakkunskap för särskilda insatser.
Nyligen beslutade Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén om en ny strategi för Sveriges Domstolars internationella biståndsarbete som gäller 2025 - 2028. Han betonar betydelsen av det internationella arbetet i en orolig omvärld.
– Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingen i vår när- och omvärld och här hemma, både politiskt och säkerhetspolitiskt. Att arbeta för rättsstatens principer internationellt är inte bara en solidaritetshandling, det är också en investering i vår egen säkerhet och stabilitet. En stärkt förmåga att hantera gränsöverskridande brottslighet och främja rättsstatliga principer i EU:s närområde har också positiva effekter för det svenska rättsväsendet och tryggheten i vårt samhälle, säger Thomas Rolén.
Men varför behövs en ny strategi och hur gynnar det Sveriges Domstolar att arbeta internationellt? Jonas Högström, jurist vid Rättsavdelningen på Domstolsverket, har arbetat med den nya strategin. Han menar att den främsta anledningen är att stödja domstolsutveckling i våra samarbetsländer, vilket är en viktig del av Sveriges utrikes-, bistånds- och säkerhetspolitik.
– Det här är ett gemensamt uppdrag där vi behöver kunna nyttja all den kompetens som finns inom Sveriges Domstolar, såväl från domstolarna som från Domstolsverket. Det är därför viktigt att verksamheten är grundligt förankrad i hela organisationen. För Sveriges Domstolar innebär detta arbete dessutom värdefulla möjligheter till utveckling, både för medarbetarna och verksamheten, samt en stärkt attraktivitet som arbetsgivare. Medarbetare inom Sveriges Domstolar har här en unik möjlighet att bidra med sin erfarenhet och expertis, säger Jonas Högström.
En del av Domstolsverkets basuppdrag
Uppdraget omfattar både utvecklingssamarbete och deltagande i internationell civil krishantering. Det kan handla om att stödja rättsliga reformer i ett land efter en konflikt eller att bidra med expertis för att förebygga korruption och stärka förtroendet för statsförvaltningen. Enligt strategin ska insatserna riktas dit de gör störst skillnad och samarbeten ska utgå från mottagarlandets behov och prioriteringar. Hur balanseras det med de områden där Sveriges Domstolar ser förändringsbehov?
– Samarbetslandets behov och prioriteringar är alltid den givna utgångspunkten vid valet av samarbetsområden. Men för att ge mest pang för pengarna försöker vi finna samarbetsområden som matchar mot vårt egna utvecklingsarbete över tid; frågor där vi har erfarenheter att nyttja och själva kan dra nytta av de ökade perspektiv som arbetet ger, säger Jonas Högström.
Prioriteringar 2025 – 2028
Regeringens övergripande biståndsstrategi, och de regionala strategier som utarbetats för Östeuropa och Västra Balkan, har som övergripande syfte att bidra till EU-närmandet för aktuella länder. Under den kommande strategiperioden ska Sveriges Domstolars utvecklingssamarbete fokusera på kapacitetsutveckling inom rättsväsendena, där EU-närmandet är centralt för dessa länders strävan efter demokrati, öppenhet, rättssäkerhet, respekt för mänskliga rättigheter och hållbar ekonomisk utveckling.
Sveriges Domstolar ska även ställa personal till förfogande för insatser inom ramen för EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik, och ha ett särskilt fokus på EU-insatserna i Ukraina, Palestina och Kosovo.
Stabilitet och hållbar fred
De fredsfrämjande insatserna sker i länder drabbade av krig eller starka spänningar. Målet med insatserna är i första hand att främja stabilitet, säkerhet och en hållbar fred. Hur är utsikterna för att lyckas under sådana förutsättningar?
– Vi bör hålla i minnet att fredsfrämjande insatser sker i områden där det finns stora utmaningar, säkerhetsmässigt och på många andra sätt. Som ett led i detta vill insatserna ofta främja demilitarisering och en gradvis övergång till ett ordnat civilt samhälle präglat av rättsstatlighet. Och det är här som Sveriges Domstolar, tillsammans med personal från andra rättsvårdande myndigheter, kan göra skillnad. Utmaningarna är förstås stora, det ligger i uppdraget. Men ibland kan det vara en framgång att bara undvika eller mildra en katastrof. I andra fall kan framgångarna bli så påtagliga att den fredsfrämjande insatsen kan avslutas för att ge plats åt andra, mer utvecklingsorienterade insatser säger Jonas Högström.
Att ta höjd för det oförutsedda
Men det internationella arbetet är inte utan utmaningar; det påverkas både av externa och interna faktorer.
– Självfallet finns det många olika externa risker som kan påverka vår inriktning och de insatser som vi planerat för. Det kan handla om politiska skiften eller instabilitet i de länder där vi verkar, naturkatastrofer eller ändrade förutsättningar av andra skäl. Det får vi försöka ta höjd för genom att planera för olika scenarier, och alltid ha flera olika vägar öppna. En mer intern risk hänger samman med svårigheterna att bibehålla kompetensen och kapaciteten att planera, projektleda och genomföra internationella insatser av detta ganska komplicerade slag. Det är en verksamhet som av nödvändighet inte kan växa för mycket utan alltid kommer vara en liten och kompletterande del inom Sveriges Domstolar, avslutar Jonas Högström.
