Att bygga en helt ny domstol som lever upp till dagens krav på tillgänglighet, säkerhet och teknik, miljöhänsyn och moderna arbetsplatser är en utmaning. Att bygga om ett befintligt hus till ändamålsenliga lokaler är en ännu större utmaning. Harald Pleijel, fastighetsdirektör på Domstolsverket, förklarar varför:
– Byggnaden är ju som den är och vi måste hela tiden vara beredda på att göra anpassningar allt eftersom nya utmaningar dyker upp och problem tillstöter. Bygger man en helt ny domstol är det betydligt enklare att planera rätt från början.
Vilka är då fördelarna?
– Inte minst ur miljösynpunkt är det tillfredställande att kunna återanvända en fin gammal byggnad. Klimatavtrycket blir betydligt lägre jämfört med att bygga nytt, säger Harald Pleijel.
Att bygga en ny domstol
Många hänsyn behöver tas när en ny domstol ska byggas. Domstolen ska vara en välkomnande och trygg plats, tillgänglig för alla. Arbetsmiljön ska vara god. Arkitekturen ska visa på karaktär och värdighet. Det ställs höga krav vad gäller miljöhänsyn och hållbarhet. Helst ska byggnaden vara solitär och lätt att uppfatta i stadsrummet. Därutöver behöver domstolen ligga centralt och ha nära till kommunikationer.
Att som i Eskilstuna bygga om en gammal fastighet till en domstol är ovanligt. Men när det fanns en möjlighet att överta Myntverkets gamla byggnad, med fantastisk arkitektur på bästa läge i stan, då gick det inte att motstå. Fastigheten har inte bara byggts om utan det har också skett en tillbyggnad och nu innehåller huset det senaste vad gäller domstolsteknik, moderna arbetsplatser, åtta förhandlingssalar och en sal som är specialanpassad för tryckfrihetsmål.
Säkerheten har varit en viktig aspekt i projektet och två förhandlingssalar i den nya domstolsbyggnaden är utformade som säkerhetssalar. Tord Pettersson är tf lagman för Eskilstuna tingsrätt, han säger:
– Vi flyttade ju in i de nya lokalerna redan i höstas och kan konstatera att de är ett stort lyft både för tingsrättens medarbetare och för alla aktörer, inte minst ur säkerhetssynpunkt.
Domstolens inre gestaltning präglas av varma fina toner som matchar tegelbyggnaden och ger en industriell känsla. Salsmöblerna har tillverkats i bok med mynt som dekoration på samtliga fronter.
– Vid förhandlingssalarna finns flera vägg- och golvmontrar som visar det gamla Myntverkets och tingsrättens historia. Därutöver har Statens konstråd, tillsammans med fastighetsägaren, tillverkat ett fastighetsanknutet konstverk ”Låt höra, låt se” av Sara Wallgren. Det är i form av en myntådra som löper genom hela fastigheten och är synlig på ett flertal ställen i huset, säger Tord Pettersson.
Arkitekturpolicy
2021 tog Domstolsverket fram en ny arkitekturpolicy. Enligt denna ska myndigheten sträva efter att skapa och bevara god arkitektur enligt följande sex huvudprinciper:
- Platsens karaktär ska tillvaratas och vara utvecklingsbar,
- Gestaltningen ska spegla verksamheten,
- Beprövad teknik och material ska väljas,
- Utveckling av miljöhänsyn och kretsloppsanpassning ska prioriteras,
- Domstolslokaler ska vara ekonomiskt rationella, optimerade och flexibla,
- Byggnader och miljöer ska kunna förändras över tid
Viktig uppgift för Domstolsverket
En av Domstolsverkets centrala uppgifter är att skaffa, inreda och utrusta lokaler inom Sveriges Domstolar. Men också att allmänheten har ett högt förtroende för domstolarna och känner sig trygga i lokalerna.
– Det är därför angeläget att Domstolsverket utvecklar och förvaltar den arkitektur, design och gestaltning som påverkar utformningen av lokalerna, avslutar Harald Pleijel.
