– När jag kom till Örebro var läget på domstolen mycket bekymmersamt. Arbetsmiljön var dålig och det var svårt att rekrytera och behålla såväl domare som domstolshandläggare. Sju av tio domartjänster var vakanta. Jag försökte rekrytera fler domare men hade noll sökande. Då insåg vi att vi behövde organisera verksamheten utifrån de förutsättningar som vi hade. Vår ambition var att skapa ett nytt arbetssätt för att få ut så mycket som möjligt av varje domare, säger Lars-Gunnar Lundh.
”Låt kocken laga mat”
Arbetsmodellen som introducerades kallas för ”Tratten”. Den kan kortfattat beskrivas som en modell där det juridiska stödet till domaren är större än i det traditionella rotelsystemet. Grundbemanningen i Tratten består av två rådmän (alternativt en rådman och en tf. rådman) och en fiskal, två beredningsjurister och fyra till fem notarier. Enligt modellen ska varje tratt också bestå av två seniora handläggare. Domaren får hjälp med att bereda målen och i många mål skriva förslag på dom, vilket leder till mer tid att sitta i förhandling och att avgöra mål och ärenden. Det innebär också mer kvalificerade arbetsuppgifter för övriga som arbetar i Tratten.
I ett försök att beskriva renodlingen gör Lars-Gunnar Lundh en liknelse med restaurangvärlden.
– Om en restaurang har ont om kockar så låter man inte kocken servera. Kocken får i uppdrag att fokusera på matlagningen och så får någon annan servera maten.
Arbetet med att skapa den första Tratten drog i gång under vårvintern 2022. Samtidigt finns den gamla organisationen med traditionella rotlar kvar.
– Varför ska alla jobba på samma sätt? Vi är ju alla olika och behoven och önskemålen skiljer sig åt. Många gillar den nya organisationen medan andra föredrar den traditionella rotelstrukturen, säger Lars-Gunnar Lundh.
Förbättrad utbildningsmiljö för fiskaler och notarier
Alla domstolar har en viktig uppgift i att utbilda jurister. Ett syfte med att införa Tratten var att förbättra utbildningsmiljön på Örebro tingsrätt.
– Förutom att skapa en mer attraktiv domaranställning genom att renodla domarrollen så ville vi också förbättra utbildningen för våra notarier och fiskaler genom att ge dem mer kvalificerade arbetsuppgifter med större ansvar och befogenheter.
Ökade karriärmöjligheter för handläggare
– Vi ville också skapa en roligare och intressantare handläggarroll med karriärmöjlighet. På Örebro tingsrätt har vi därför infört en anställning som senior handläggare som har mer kvalificerade arbetsuppgifter och därmed också ett högre löneläge. Det har vi gjort inom vår befintliga budget, säger Lars-Gunnar Lundh.
Utvärdering
På uppdrag av Örebro tingsrätt har Domstolsverket gjort en utvärdering av Tratten. Ett trettiotal samtal med personalen har genomförts, medarbetarundersökningar och målstatistik har analyserats och uppgifter om sjuktal, frisktal och personalomsättning har gåtts igenom. Utvärderingen, som presenterades i slutet av november, visar att domstolen under de senaste två åren har genomgått en mycket stor positiv förändring. Arbetsmiljö, arbetsglädje och effektivitet har ökat och sjukskrivningarna har minskat.
Utvärderingen visar att Trattarna upplevs som effektiva och målet att renodla domarrollen i det avseendet att domare ska sitta i förhandling och avgöra mål, har infriats. Domarna i trattarna avgör fler mål per domare och sitter mer tid i förhandling än andra domare.
Statistiken över antalet avgjorda mål visar också att Örebro tingsrätt de senaste åren kraftigt har ökat sin avgörandetakt. De avgör fler mål än antalet mål som kommer in vilket innebär minskade balanser. År 2022 avgjordes 7 999 mål/ärenden jämfört med 6 665 mål år 2020. Hittills i år har över 7 600 mål/ärenden avgjorts.
Utvärderingen visar också att det är bra att båda organisationsformerna finns då arbetsformerna i tratt inte uppskattas av alla. Arbetssituationen i den traditionella rotelstrukturen upplevs också ha blivit bättre och mer effektivt jämfört med tidigare.
– Utvärderingen visar att vi är på rätt väg men som vid alla stora förändringar så finns det saker som hade kunnat hanteras annorlunda. Det har till exempel framkommit kritik mot att förändringarna genomfördes utan tillräcklig kommunikation, transparens och samverkan. Den kritiken tar jag och ledningen till oss och arbetar för att det ska bli ännu bättre framöver, avslutar Lars-Gunnar Lundh.
