Det är inte många som får vara med om att utnämnas till president för en helt ny domstol, med en alldeles ny lagstiftning att följa. Någon som har varit med om just det är Nils Wentz, Kammarrätten i Göteborgs förste president. Han ledde domstolen från dess start den 1 januari 1972 till sin pensionering år 1996.
Kammarrätten bildades
Bakgrunden till att Kammarrätten i Göteborg bildades var de reformer på förvaltningsrättens område som genomfördes i början av 1970-talet. Regeringsrätten blev i första hand en prejudikatinstans och tyngdpunkten vid domstolsprövning av förvaltningsbeslut flyttades till kammarrätt. Vid den här tiden var Kammarrätten i Stockholm landets enda, så för att stärka kammarrättsorganisationen inrättades Kammarrätten i Göteborg.
Tiden för domstolens bildande var turbulent. Det blev strid mellan arbetsgivare och fack om lönen för kammarrättsråd. Saco satte domstolen i blockad vilket innebar att inga tillsättningar av jurister kunde ske så länge blockaden varade.
– På luciadagen 1971 fick jag ändå grönt ljus för sjösättning i januari. Motsvarigheten till Domstolsverket meddelade mig då att parterna hade gjort upp. Jag kunde andas ut, även om mycket jobb återstod. Jag åkte ner till Göteborg och den 3 januari fanns det en dömande avdelning med kansli och administration på plats, säger Nils Wentz, idag 93 år.
Kammarrätten idag
Kammarrätterna är andra instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna och prövar mål som tidigare avgjorts i förvaltningsrätten, och i regel dessförinnan prövats inom någon del av den offentliga förvaltningen. Målen i kammarrätten kan handla om tvister mellan en privatperson och en myndighet, eller ett företag eller organisation och en myndighet. Nuvarande kammarrättspresident, Dag Stegeland, har innehaft posten sedan 2014.
– De mål som vi prövar kan på olika sätt komma att beröra oss alla och spänner över i stort sett alla sektorer i samhället. Många mål kan ses som tidsmarkörer som visar att domstolen är en del av samtiden. Några exempel från senare år som kan nämnas är mål om tiggeriförbud, slöjförbud i skolor, Nordiska Motståndsrörelsens och Stram kurs rätt att demonstrera och klagomål på böneutrop från minaret.
Att kammarrätten är just en allmän förvaltningsdomstol är något som Dag Stegeland betonar.
– Vi är och ska vara en modern domstol i tiden, en allmänhetens domstol för var och en i livets alla skeden och sammanhang. Ytterst handlar det om att vi, inom ramen för den administrativa rättskipningen, säkrar alla medborgares rätt till en oberoende och rättvis prövning av den offentliga makten.
Idag har Kammarrätten i Göteborg cirka 120 medarbetare. Förutom det självklara uppdraget, att avgöra mål i tid och på ett rättssäkert sätt, har domstolen en viktig uppgift i att utbilda framtida domare.
– Genom åren har vår kammarrätt försett inte bara domstolarna utan också den offentliga sektorn i övrigt och det privata med många välmeriterade jurister. Just detta ser jag som ett viktigt bidrag till att stärka rättssäkerheten i de juridiska processerna i den statliga och kommunala förvaltningen och i den privata sektorn, avslutar Dag Stegeland.
