Boutredning och arvskifte

• Dödsbodelägare
• Den som enligt testamentet ska ärva en viss sak, kallas även för legatarie
• Överförmyndare, om någon av de ovanstående har god man eller förvaltare
• Testamentsexekutor, den som enligt testamentet ska ta hand om dödsboet
• Borgenär, den som dödsboet har en skuld till
• Den som får föra talan om ändamålsbestämmelse
• Någon vars rätt är beroende av utredningen

Om någon av ovanstående begär det ska tingsrätten som huvudregel utse en boutredningsman efter att de övriga fått yttra sig.

Tingsrätten ska utse någon eller några personer som förväntas klara av uppdraget.

• Om det finns en testamentsexekutor ska tingsrätten i första hand utse denna till boutredningsman. En testamentsexekutor är en person som enligt testamentet ska ta hand om dödsboet. Tingsrätten kan välja någon annan om det finns skäl för det.
• Om dödsbodelägarna har ett förslag på boutredningsman ska tingsrätten som huvudregel utse enligt förslaget.
• Finns det inga förslag utser tingsrätten vanligtvis en advokat eller annan jurist till boutredningsman.
• Den som utses måste först tillfrågas och gå med på att bli boutredningsman.

Tingsrätten kan besluta att en boutredningsman ska bli av med uppdraget om det finns en särskild orsak till det eller om hen inte är lämplig. För att tingsrätten ska pröva om en boutredningsman ska bli av med uppdraget, entledigas, krävs det att någon som är beroende av boutredningen begär det.

Boutredningsmannen ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för boets utredning och företräder dödsboet gentemot tredje man. Den första uppgiften för en boutredningsman är att förbereda boet för skifte. Om dödsbodelägarna vill kan boutredningsmannen också skifta (fördela) arvet.

En boutredningsman ska bland annat:

• Förvalta dödsboet tills utredningen är klar.
• Föra dödsboets talan i eventuella tvister.
• Betala dödsboets skulder med de tillgångar som finns kvar.
• Försöka komma överens med borgenärerna, de som dödsboet har skulder till om tillgångarna inte räcker för att betala skulderna.
• Ansöka om konkurs om det inte går att komma överens med borgenärerna och tillgångarna inte räcker för att betala skulderna.
• Göra klart dödsboet och, om det har skett en bodelning eller ett arvskifte, lämna ut tillgångarna.

Boutredningsmannen måste fråga delägarna om alla större beslut. Det kan till exempel vara att sälja egendom som har ett särskilt värde för delägarna eller avveckla ett företag.

Boutredningsmannen får som huvudregel inte sälja fast egendom eller tomträtt om inte delägarna gått med på det. Ett undantag är dock om det står i testamentet att boutredningsmannen får göra det.

• Det kostar 900 kronor att ansöka om boutredningsman hos tingsrätten.
• Boutredningsmannen har rätt att ta ut en skälig ersättning för sitt arbete ur dödsboets tillgångar. Om tillgångarna inte täcker kostnaderna ska den eller de som ansökt om boutredningsman betala det som återstår.

• En skiftesman ska värdera och fördela arvet.
• En skiftesman ska upprätta en handling över arvskiftet som ska delges dödsbodelägarna.
• I första hand brukar skiftesmannen försöka få till stånd en överenskommelse mellan dödsbodelägarna.
• Om det inte går att få till stånd en överenskommelse mellan dödsbodelägarna ska skiftesmannen göra ett tvångsskifte. Ett tvångsskifte innebär att skiftesmannen bestämmer hur arvet ska delas upp.

• Det kostar 900 kronor att ansöka om skiftesman hos tingsrätten.
• Skiftesmannen har rätt till arvode och ersättning för sina kostnader.

En dödsbodelägare som är missnöjd med arvskiftet kan begära att tingsrätten ska ändra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Det kallas klander av arvskifte. Det ska göras inom fyra veckor från att delägaren fått del av arvskiftet. Tingsrätten kan då ompröva arvskiftet och eventuellt skifta på annat sätt. Tingsrätten kan också återförvisa till skiftesmannen.