Den som är myndig har rätt att själv bestämma vad som ska hända med sina ägodelar efter döden och kan därmed skriva ett testamente. Den som är gift eller har bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) kan dock inte testamentera bort sin egendom utan att ta hänsyn till lagens regler om arv.
Även en 16-åring kan skriva ett testamente för egendom som hen själv får bestämma över.
Bröstarvingar har rätt till hälften
Bröstarvingar är avkomlingar till den avlidne. Om något av barnen har dött tidigare (eller avstår från sin rätt att ärva) ärver hans eller hennes barn. Den avlidnes bröstarvingar har alltid rätt till hälften av sin arvslott, så kallad laglott. Om den avlidne har testamenterat på ett sådant sätt att det inkräktar på en bröstarvinges laglott kan bröstarvingen begära jämkning av testamente.
Jämkning måste begäras inom sex månader från det att bröstarvingen fick del av testamentet. Påkallande av jämkning av testamente gör bröstarvingen antingen genom att tillkännage sitt anspråk till testamentstagaren eller genom att väcka talan mot testamentstagaren vid domstol.
Klander av testamente
Om en arvinge vill att ett testamente ska göras ogiltigt kan hen väcka en så kallad klandertalan. Talan om klander av testamente ska väckas inom sex månader efter att arvingen fått del av testamentet. Talan om klander av testamente väcks vid domstol.
Testamentsexekutor
I ett testamente kan det stå vem som ska ta hand om förvaltningen av dödsboet och ordna så att det som står i testamentet genomförs. Den personen kallas testamentsexekutor och får, i stället för dödsbodelägarna, ansvaret för dödsboet.
Om tingsrätten ska utse en boutredningsman ska uppdraget i första hand ges till testamentsexekutorn, om det inte finns skäl att förordna någon annan.
Testamentsexekutorn är också automatiskt skiftesman och ska skifta, det vill säga fördela, arvet mellan de arvsberättigade.