Det är inte obligatoriskt för parterna att hålla syn. Men var och en av parterna har rätt att begära syn, om inte parterna har avtalat om ett annat sätt att fastställa arrendeställets skick. Exempelvis förekommer det att parterna i avtalet har kommit överens om att ”arrendestället är bristfritt vid tillträdet”.
Om man inte håller syn kan det vara svårt att göra en korrekt avräkning. Det kan medföra osäkerhet för parterna om rätten till ersättning och även onödiga rättegångskostnader vid en tvist.
Kostnaderna för synen ska betalas av parterna gemensamt, om de inte har kommit överens om en annan fördelning.
Auktoriserade synemän med lokal kunskap
Synemännen ska vara auktoriserade av länsstyrelsen och ha kunskap om jordbruket i området. Jordägaren och arrendatorn bestämmer gemensamt vilka synemännen ska vara. Om parterna inte kommer överens om vilka som ska vara synemän eller om bara den ena parten vill ha syn, kan länsstyrelsen utse synemän efter ansökan från någon av parterna.
Så genomförs synen
Synen får påbörjas tidigast sex månader före och ska vara avslutad senast fyra månader efter tillträdes- eller avträdesdagen. I vissa speciella fall kan synemännen göra undantag från dessa tidsgränser.
Synemännen antecknar vad de sett i en synehandling (syneprotokoll). Handlingen ska innehålla uppgifter om vilka brister som finns, hur de ser ut och hur de ska åtgärdas. Det ska också stå vad åtgärderna kommer att kosta. Vid behov kan synemännen besluta att anlita en expert, exempelvis en elektriker eller en rörmokare.
Synemännen tar inte ställning till varför en brist har uppkommit eller bedömer vem som orsakat bristen. Synemännen tar inte heller ställning till om bristen ska belasta jordägaren eller arrendatorn. Synehandlingen ska bara fungera som en ögonblicksbild av arrendeställets skick.
Synehandlingen ska skrivas under av de båda synemännen och delges parterna.
Arrendenämnden kan vara skiljenämnd i tvister vid syn och avräkning om det står i avtalet eller om parterna kommer överens om det när tvist har uppkommit. I andra fall är det tingsrätten som prövar tvister om syn och avräkning.
Det här ingår i en syn
Allt som hör till arrendestället ska undersökas av synemännen. Undantag får göras om parterna är överens om frågan om brist för viss del av arrendestället. Parterna kan exempelvis komma överens om brist till ett visst belopp för en del av arrendestället som är särskilt svår att besiktiga. I stället för att orsaka en synekostnad för att tömma en silo kan således parterna komma överens om att bristen i den delen uppgår till ett visst angivet belopp för sprickor i betongen, eller vad det nu kan vara fråga om. Ett annat exempel är att parterna kan komma överens om att arrendestället är bristfritt vid tillträdet. Då finns det i allmänhet inget behov av tillträdessyn.
Om du inte är nöjd med synen
Om du inte är nöjd med synen kan du vända dig till tingsrätten inom en månad från det att du delgavs synehandlingen. Det kallas att klandra synen.
Arrendenämnden kan vara skiljenämnd för att pröva klander av syn, om parterna har kommit överens om det i arrendeavtalet. Parterna kan också komma överens om det när en tvist har uppkommit.
En syn som inte har klandrats i rätt tid kan inte överklagas och kan inte heller motbevisas. Det betyder att man senare i en tvist om avräkning inte kan föra bevisning om att arrendeställets skick var annat än det som framgår av syneprotokollet.
Avräkning efter arrendetiden
En avräkning är en ekonomisk uppgörelse mellan dig som är jordägare och dig som är arrendator efter en arrendeperiods slut. Avräkning ska ske när arrendeförhållandet upphör. Avräkning ska också ske vid förlängning av avtalet i samband med en arrendeperiods slut om det har gått mer än nio år från tillträdet eller från närmast föregående avräkning.
Om arrendestället har försämrats kan arrendatorn bli skyldig att betala ersättning till jordägaren. Men om arrendatorn har åtgärdat brister som fanns vid periodens början kan jordägaren bli skyldig att betala ersättning till arrendatorn. Avräkningen är en sammanställning av poster som räknas respektive part till godo och resulterar i slutet i ett belopp som den ena parten ska betala till den andra.
Avräkningen grundar sig i första hand på synehandlingarna från periodens början och slut. Beloppen från den tidigare synehandlingen räknas upp med konsumentprisindex, så att summorna från de båda synetillfällena blir jämförbara med varandra. Avräkningen kan också innehålla andra belopp som ska betalas mellan parterna.
Parterna kan fritt komma överens om vem som ska betala vad.
Om parterna inte kommer överens om vem som är skyldig vem, kan frågan prövas av tingsrätten. Om parterna har kommit överens om det i arrendeavtalet kan arrendenämnden vara skiljenämnd för att pröva avräkningen. Parterna kan också komma överens om det när en tvist har uppkommit.