Så handläggs ett överklagande

Myndigheten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Därefter skickar de det vidare till mark- och miljödomstolen, tillsammans med de handlingar som finns i ärendet.

Handlingarna kommer in till mark- och miljödomstolen, de registreras och blir ett mål. Den som har överklagat benämns som den klagande.

Om den som överklagat inte har rätt till det avvisas överklagandet. 

Om mark- och miljödomstolen inte ändrar myndighetens beslut kommer domstolen i många fall inte kommunicera överklagandet med motparten eller den som överklagat. 

Men det förekommer att domstolen skickar överklagandet till beslutsmyndigheten och eventuella enskilda motparter som får möjlighet att yttra sig.

Den som har överklagat kan därefter få möjlighet att bemöta de yttranden som har kommit in.

Det är inte så vanligt i överklagandemål, men ibland behöver domstolen se det som målet handlar om. Då gör den en så kallad syn på platsen.

Det händer även att domstolen kallar berörda parter till ett sammanträde, ibland i förening med att syn hålls.

Domstolen kan kalla till sammanträde i domstolens egna lokaler eller på en närbelägen tingsrätt. Ibland hålls sammanträdet i ett kommunhus, församlingshem eller en bygdegård som ligger nära fastigheten som ska besökas. Sammanträdet kan också hållas utomhus i samband med syn. 

Sammanträdet och synen är ett komplement till den skriftliga handlägg­ningen av målet.

Rätten består i de flesta fall av två domare. Det är dels en ordförande som är rådman och lagfaren jurist, och dels ett tekniskt råd. Det tekniska rådet har en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning inom det specialområde som målet gäller. I vissa fall deltar särskilda ledamöter.

De flesta överklagandemål avgörs genom dom. Den skickas till den som har överklagat och till berörda motparter.

Går domstolen på den klagandes linje heter det att överklagandet bifalles. I domslutet framgår den ändring det innebär. Om domstolen finner att underinstansens beslut är riktigt så avslås överklagandet. Det kan också förekomma att överklagandet bifalles till en viss del.

I vissa fall avvisas överklagandet vilket kan bero på att domstolen kommit fram till att klaganden inte har rätt att överklaga. Då prövas inte målet i sak. I vissa fall kan målet återförvisas till underinstansen för fortsatt handläggning. Detta kan hända när det framkommit nya omständigheter vid prövningen i domstolen, om underinstansens handläggning har formella brister eller om det finns brister i beslutsunderlaget.