När hovrätten meddelat prövningstillstånd skickar domstolen oftast överklagandet till motparten för att denne ska få tillfälle att bemöta det som sägs. Därefter skickas ofta motpartens synpunkter till den som har överklagat (klaganden).
Om parterna för fram nya omständigheter eller bevis tar hovrätten ställning till om det ska tillåtas. I ett tvistemål finns det nämligen begränsningar för parter att i hovrätten föra fram nya omständigheter eller bevis.
Det som i dagligt tal kallas rättegång, heter på en domstol huvudförhandling. Många tvistemål avgörs i hovrätten utan att huvudförhandling hålls. Det är hovrätten som avgör om en sådan förhandling krävs.
Om målet avgörs utan huvudförhandling redovisar en jurist vid hovrätten målet för tre eller fyra domare. Domarna läser också igenom handlingarna och tar del av den bevisning som hör till målet. Utifrån handlingarna beslutar domarna om utgången i målet. Detta kallas för att målet avgörs på handlingarna.
Huvudförhandling i hovrätten
En huvudförhandling i hovrätten påminner mycket om den i tingsrätten. En viktig skillnad är att man tittar på inspelade videoförhör från tingsrätten så att de personer som vittnade i tingsrätten behöver vanligtvis inte höras på nytt.
De som dömer i ett tvistemål i hovrätten är oftast tre juristdomare. Om målet i tingsrätten har avgjorts av tre domare är det fyra domare som dömer i hovrätten. I mål som rör familjen deltar ibland två nämndemän i dömandet. Nämndemännens uppgift är att tillsammans med juristdomarna döma i målet.
Vem är vem?
I förhandlingen deltar
- tre eller fyra juristdomare – varav en är ordförande
- två nämndemän, i vissa mål som rör familjen
- klaganden, alltså den som begärt att domstolen ska ta upp tvisten, och/eller klagandens ombud
- motparten och/eller hans/hennes ombud
Ibland deltar
- protokollförare, ofta en jurist på domstolen. Han eller hon skriver ner det som sägs under förhandlingen.
- vittnen, alltså personer som kan styrka det som parterna hävdar.
- tolk, om någon av parterna inte talar svenska eller är syn- eller hörselskadad.
Det kan också finnas åhörare. Eftersom förhandlingen oftast är offentlig får vem som helst vara med som åhörare. Ibland beslutar domstolen att förhandlingen eller delar av den ska ske inom stängda dörrar. Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara närvarande.