Muntlig förhandling i migrationsdomstol

En muntlig förhandling ska komplettera det som kommit in skriftligt till domstolen. Domstolen kallar till muntlig förhandling till exempel om trovärdigheten i din berättelse är mycket viktig för att domstolen ska kunna fatta beslut. I en muntlig förhandling får du, Migrationsverket och ibland även vittnen berätta mer och svara på frågor.

Du kan själv begära muntlig förhandling om du vill ha det. Men domstolen kan säga nej om de bedömer att det inte tillför något nytt.

Förhandlingar i domstolen hålls på svenska. Om du inte förstår och inte kan tala svenska har du rätt att få hjälp av en tolk. Det kostar inget. Men du behöver meddela domstolen i god tid om det behövs.

Du kan ha rätt till hjälp av en jurist, till exempel en advokat. Det beror på vad ditt överklagande gäller.

• Om du överklagar ett beslut som handlar om asyl behåller du ditt offentliga biträde. Det är samma person som hjälpte dig i kontakterna med Migrationsverket. Det kostar inget.
• Du kan också ha rätt till ett offentligt biträde om det är fråga om utvisning eller avvisning. Det kostar heller inget. Det kan vara en advokat eller ett juridiskt ombud.

Om du inte har rätt till ett offentligt biträde kan du ändå välja att anlita en jurist som hjälper dig. Då får du själv betala kostnaden.

• Du som har överklagat Migrationsverkets beslut.
• Ditt offentliga biträde, ofta en advokat.
• Ditt ombud, om du har något.
• Någon som du känner och som du vill ska finnas där som stöd. Detta är oftast tillåtet.
• En tolk, som ska se till att du förstår allt som sägs och att du blir förstådd.
• Någon från Migrationsverket, din motpart.
• Fyra domare, som tillsammans avgör målet. De kallas ibland för "rätten". Ordföranden leder förhandlingen och är en juridiskt utbildad domare från migrationsdomstolen. De övriga tre domarna är nämndemän.
• En protokollförare.
• Eventuella vittnen och sakkunniga.

En muntlig förhandling är i regel offentlig. Det betyder att vem som helst kan sitta med och lyssna.

Men ibland kan domstolen besluta att förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar. Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara med vid förhandlingen. Det kan till exempel gälla om ett mål handlar om uppehållstillstånd, särskilt på grund av asylskäl.

Om du tar med dig en stödperson är det inte säkert att han eller hon får närvara om förhandlingen hålls bakom stängda dörrar.