Högsta domstolen
 

En person som gjort sig skyldig till våldsbrott mot sin sambo och hennes barn har utvisats på grund av risk för fortsatt brottslighet

Mål: B 4150-18
En man som hade vistats drygt fyra år i Sverige dömdes för våldsbrott till fängelse i tre månader. Trots att han var tidigare ostraffad har Högsta domstolen beslutat om utvisning med hänsyn till att våldsbrott i nära relationer är en typ av brott där det erfarenhetsmässigt finns risk för återfall.

Den dömde är medborgare i Albanien. Han har arbete och bostad i Sverige. Han hade bott i Sverige i drygt fyra år när han åtalades och dömdes för misshandel, ringa misshandel och ofredande till fängelse i tre månader. Brotten riktades mot mannens sambo och två av hennes tre barn. Brotten hade begåtts vid flera tillfällen under en längre period. Vid förhandlingen i Högsta domstolen berättade mannen och sambon att de lever tillsammans.

Högsta domstolen konstaterar i domen att våld i nära relationer i hög grad är ett upprepningsbrott och att risken för att en person som utsatts för våld kan utsättas igen är högre än vid många andra typer av brott. Mot den bakgrunden och med hänsyn till omständigheterna i det aktuella fallet finner Högsta domstolen att det kan antas att den dömde kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet.

Högsta domstolen konstaterar vidare att det inte krävs synnerliga skäl för att utvisning ska få ske men att det ska tas hänsyn till den dömdes anknytning till Sverige. Mannens anknytning till Sverige har inte ansetts vara så stark att han trots återfallsrisken ska få stanna.