Tillströmningen av mål till domstolarna har de senaste tre åren ökat kraftigt och är i dag den högsta under hela 2000-talet. De närmaste åren fortsätter antalet inkomna mål att öka ytterligare enligt Domstolsverkets prognoser.
– Läget kräver att nödvändiga ekonomiska resurser i form av ökade ramanslag tillförs Sveriges Domstolar och att detta förenas med mer långsiktiga planeringsförutsättningar än vad vi upplevt de senaste åren, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.
Långa väntetider vid domstolarna kan också leda till ökade kostnader på andra områden. Enligt Migrationsverket skulle miljardbesparingar kunna göras rent samhällsekonomiskt om migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov de kommande åren.
– Jag ser allvarligt på långa väntetider, som är påfrestande både för den enskilde individen, men även för samhället i stort. Om migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs domstolarnas handläggningstider av asylmål samtidigt som Migrationsverkets kostnader stiger kraftigt, säger Thomas Rolén, kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen.
För att satsningarna på polis och åklagare ska få genomslag behöver också domstolarna tillföras resurser. Måltillströmningen har ökat betydligt under senare år och bedöms fortsätta öka under planeringsperioden.
Uppsala tingsrätt är ett exempel på en domstol, som under den senaste tiden hanterat stora och komplexa mål, som krävt extra resurser.
– Det blir ett stort tryck på domstolen. Vi har exempelvis haft det stora Casinomålet – det största målet i Sveriges historia sett till antal tilltalade. Förutom att det tagit mycket av våra befintliga resurser påverkar det också andra mål, som fått skjutas fram. Framflyttade rättegångar är olyckligt. Det medför en extra påfrestning på alla inblandade och att detaljer faller i glömska påverkar också rättssäkerheten, säger Catarina Barketorp, lagman vid Uppsala tingsrätt.
Domstolsverket har nu lämnat in årets budgetunderlag till regeringen där man yrkar på en ramökning av tre olika anslag för åren 2021–2023.
Anslaget Sveriges Domstolar
För anslaget Sveriges Domstolar yrkas en ramökning med 168 miljoner kronor för 2021, ytterligare 231 miljoner kronor för 2022 och ytterligare 229 miljoner kronor för 2023, vilket blir 628 miljoner kronor för treårsperioden.
Anslaget migrationsdomstolar
För anslaget migrationsdomstolar yrkas en ökning av anslagsramen med 168 miljoner kronor från och med år 2021. För att klara omställningen med rimliga konsekvenser yrkas ett engångsbelopp med 53 miljoner kronor för 2021 samt en ytterligare ramökning med 78 miljoner kronor för 2023. Sammanlagt blir det 246 miljoner kronor i ökning av anslagsramen under treårsperioden.
Yrkandena innebär att en ny normalnivå med 720 miljoner kronor nås 2022, vilket motsvarar anslagsnivån 2015 dvs. innan flyktingkrisen.
Anslaget rättsliga biträden
Det finns också ett anslag till rättsliga biträden. Det avser ersättningar som till största del går till offentliga försvarare och offentliga biträden med flera och utgörs i princip av transfereringar. Anslaget räknas inte upp från år till år. Med anledning av att kostnaderna ökat mycket under senare år yrkar Domstolsverket på en ökning av anslaget till nivåer som anses troliga utifrån utfall för 2019 och prognoser framåt i tiden.
Sammanfattning
Sammantaget innebär yrkandena på de tre anslagen att Sveriges Domstolar ska få förutsättningar att avgöra fler mål, så att balanser och handläggningstider inte ökar. Medlen ska främst gå till ökad måltillströmning och hantering av befintliga målbalanser, men ska också användas till förbättrad säkerhet i domstol och viktiga insatser inom kompetensförsörjningen av domare och beredande jurister.