Högsta förvaltningsdomstolen
 

Dom i mål om avvisad talan

Mål: 5893-18
En skriftlig vägledning som Skogsstyrelsen har lämnat till en markägare i samband med en skogsavverkning har inte ansetts utgöra ett överklagbart beslut.

Bakgrunden till målet var att Skogsstyrelsen, efter att ha underrättats om en planerad skogsavverkning, hade lämnat markägaren en s.k. vägledning i vilken myndigheten hade angett vilka åtgärder man ansåg att markägaren borde vidta för att uppfylla kraven i skogsvårdslagen och de föreskrifter som hör till lagen. I vägledningen hade markägaren även upplysts om att Skogsstyrelsen får meddela förelägganden eller förbud om det behövs för att kraven i skogsvårdslagen med tillhörande föreskrifter ska uppfyllas. En miljöförening överklagade vägledningen och därmed uppkom frågan om den kunde anses vara ett beslut som var överklagbart.

I sin dom fann Högsta förvaltningsdomstolen att vägledningen inte får överklagas. Domstolen uttalade att för att råd och anvisningar ska få överklagas krävs det dels att de är av tillräckligt ingripande karaktär, dels att de har utformats på ett sätt som gör att de är ägnade att uppfattas som bindande. Den i målet aktuella vägledningen bedömdes visserligen vara av en sådan ingripande karaktär som krävs för att ett beslut ska vara överklagbart. Det ansågs dock framgå klart av vägledningen att råden i den endast var ett uttryck för myndighetens uppfattning om vilka åtgärder markägaren borde vidta för att uppfylla de krav reglerna ställde på honom. Det gick inte att utläsa annat än att markägaren kunde tillgodose kraven även på andra sätt. Vägledningen var därmed inte ägnad att uppfattas som bindande och därför var den inte överklagbar.