Högsta domstolen
 

Ett avgörande om partsställningen i ett arrendeavtal efter villkorad överlåtelse av den fastighet där arrendet är beläget

Mål: Ö 2604-20
Högsta domstolens avgörande innebär att säljaren av en fastighet med ett existerande arrende har kvar sina partsbefogenheter i arrendeavtalet fram till dess att köparen har tillträtt fastigheten.

Efter en fastighetsöverlåtelse, men innan köparen hade tillträtt fastigheten, sa säljaren upp ett på fastigheten beläget anläggningsarrende för villkorsändring. Arrendatorn hänsköt frågan till arrendenämnden. Eftersom parterna inte kunde enas begärde arrendatorn uppskov med avträde från arrendet, men gjorde samtidigt gällande att uppsägningen var ogiltig på grund av att säljaren efter

överlåtelsen inte var rätt part att säga upp arrendeavtalet. Uppsägningen skulle i stället ha gjorts av köparen.

 

Arrendenämnden och hovrätten bedömde att säljaren efter överlåtelsen inte hade kvar sin befogenhet att säga upp arrendeavtalet och att uppsägningen därmed var ogiltig. Arrendatorns begäran om uppskov avslogs därför. 

Högsta domstolens majoritet gör en annan bedömning och kommer fram till att det är den dag då köparen tillträder fastigheten som är avgörande för när köparen ersätter säljaren som part i avtalet med arrendatorn och därmed kan utöva de befogenheter som följer med avtalet, bl.a. uppsägning för villkorsändring. Säljarens uppsägning, som gjordes i tiden innan köparens tillträde, var därför giltig och arrendatorn medges begärt uppskov med avträde från arrendet. 

Två ledamöter var skiljaktiga och gjorde motsvarande bedömning som arrendenämnden och hovrätten.