Högsta domstolen
 

Avgörande medverkan i utredning om egen brottslighet medförde strafflindring

Mål: B 5097-22
Fängelsestraffets längd vid grov narkotikabrottslighet och grovt vapenbrott sänktes från sex till fyra år eftersom de uppgifter om egen brottslighet som lämnats hade avgörande betydelse för utredningens genomförande, för att det kunde säkras bevisning och för att det över huvud taget inleddes en förundersökning.

Sedan två personer kontaktat polisen och berättat att de tvingades sälja narkotika och fruktade för sina liv lämnade de uppgifter om narkotikahanteringen. Med anledning av uppgifterna genomfördes en husrannsakan på den adress där de båda bodde. I lägenheten påträffades bland annat narkotika och en pistol.

Vid straffmätningen ska beaktas om den tilltalade har lämnat uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. För storleken på en straffreduktion till följd av den tilltalades medverkan har det betydelse hur omfattande medverkan har varit samt vilket slag av uppgifter som har lämnats. Det är särskilt betydelsefullt om brottsligheten inte hade kunnat klaras upp utan medverkan under utredningen. Även allvaret i den aktuella brottsligheten bör tillmätas betydelse.

I det aktuella fallet hade de två tilltalades medverkan lett till att grova brott kunnat klaras upp, något som alltså medförde att straffet skulle sänkas med två år.