Högsta förvaltningsdomstolen
 

Dom i mål om sjukpenninggrundande inkomst

Mål: 4261-22
Försäkringskassan kan inte tillämpa förvaltningslagens bestämmelse om ändring av gynnande beslut till den enskildes nackdel vid sidan av socialförsäkringsbalkens bestämmelser om när oriktiga beslut ska ändras.

I både förvaltningslagen och socialförsäkringsbalken finns bestämmelser som reglerar förutsättningarna för att ändra redan fattade beslut till den enskildes nackdel. Försäkringskassan hade fastställt en persons sjukpenninggrundande inkomst men beslutade senare, med stöd av förvaltningslagen, att ändra det tidigare fattade beslutet så att den sjukpenninggrundande inkomsten blev lägre. Förvaltningsrätten och kammarrätten bedömde att Försäkringskassan inte hade haft stöd för att tillämpa förvaltningslagens bestämmelser om ändring då förutsättningarna för att ändra ett beslut till den enskildes nackdel ansågs uttömmande reglerade i socialförsäkringsbalken. Försäkringskassan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen och anförde att socialförsäkringsbalken reglerar när beslut ska ändras och att det saknas stöd för slutsatsen att avsikten varit att i socialförsäkringsbalken uttömmande reglera när myndigheten får ändra ett beslut. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att socialförsäkringsbalkens bestämmelse om möjligheterna att ändra oriktiga beslut avviker från bestämmelsen om möjligheterna att ändra gynnande beslut till den enskildes nackdel i förvaltningslagen. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan bestämmelsen i socialförsäkringsbalken inte ses som en komplettering till förvaltningslagen utan utgör den bestämmelse som reglerar när gynnande beslut kan ändras till den enskildes nackdel och som ska tillämpas i stället för förvaltningslagen. Försäkringskassans överklagande avslogs därför.