Medlare i ärende om verkställighet

Hur medlarens arbete ska bedrivas är i viss mån reglerat i förordning men i övrigt får medlaren, i samråd med domstolen, bedöma det från fall till fall.

Medlaren bör handla skyndsamt och bör försöka klarlägga barnets inställning om det är möjligt och lämpligt. Om medlaren bedömer att barnet kommer att överlämnas frivilligt bör medlaren genast underrätta sökanden om detta och med­verka till att tid och plats bestäms för överlämn­andet. När överlämnandet har skett ska medlaren underrätta domstolen om detta. Domstolen kan lämna närmare anvisningar till medlaren om hur uppdraget ska utföras.

Vid verkställighet ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Av förarbetena framgår att det inte krävs att barnet kan ge uttryck för en konkret vilja eller ge tillkänna något som kan likställas med ett ställ­ningstagande i sak för att barnets uppgifter ska beaktas. Att barnets ålder och mognad ska beaktas medför generellt sett att hänsyn ska tas i högre grad till de äldre barnens åsikter än till de yngre barnens. Hur mycket ett barn förstår är dock inte på ett entydigt sätt knutet till barnets ålder. Med mognad avses förmågan att förstå och bedöma konsekvenserna av en särskild fråga.

Om barnet har nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas får verkställighet inte ske mot barnets vilja, utom då domstolen finner det nödvändigt av hänsyn till barnets bästa.

Hur medlaren ska gå tillväga för att försöka klar­lägga barnets inställning i ett ärende om verkställ­ighet är inte närmare reglerat utan får avgöras av omständigheterna i det enskilda fallet.

Det är domstolen som bestämmer under vilken tid medlarens uppdrag ska genomföras. Tiden får inte sättas längre än två veckor. Domstolen får dock förlänga tiden om det finns förutsättningar för att nå ett frivilligt överlämnande. Domstolen bestämmer med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet vilken ny tid som ska gälla.

Medlaren ska inom den tid som domstolen bestämt för uppdraget lämna en skriftlig redo­görelse för de åtgärder som har vidtagits och vad som i övrigt har kommit fram.

Om något frivilligt överlämnande inte har kommit till stånd ska redogörelsen ange vad den som har hand om barnet har anfört som skäl för sin vägran att överlämna barnet. Det bör också anges om det kan antas att det finns hinder mot ett överlämnade med hänsyn till bl.a. barnets vilja eller till att det är uppenbart att verkställighet är oförenlig med barnets bästa. Om ett överläm­nande inte kommit till stånd utgör medlarens redogörelse ett viktigt underlag för domstolens kommande prövning.

Det finns inte någon särskild sekretessreglering hos domstol för uppgifter som lämnas till en medlare i ett ärende om verkställighet. Enligt allmänna regler gäller sekretess hos domstol i ärenden enligt föräldrabalken. Sekretessen gäller både för domstolen som sådan och för bland annat anställda och uppdragstagare. I förarbetena har medlare i tvistemål, både i familjemål och mål där parterna kan förlikas om saken, ansetts vara uppdragstagare. Frågan om även medlare i ären­den om verkställighet ska anses som uppdrags­tagare har dock inte behandlats.

Sekretessen i ärenden enligt föräldrabalken gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. En förutsättning för sekretess är att en part begärt det. En ytterligare förutsättning för sekretess är att det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Det innebär en presumtion för att uppgifterna är offentliga (ett så kallat rakt skaderekvisit).

Sekretess innebär både handlingssekretess och tystnadsplikt. Tystnadsplikten i ett ärende enligt föräldrabalken inskränker dock inte rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets­grundlagen.

En medlare i ett ärende om verkställighet om­fattas inte av det s.k. frågeförbudet i domstol. Medlaren får alltså höras som vittne.

Medlaren kan samråda med domstolen om vilken arbetsinsats som kan vara lämplig i det enskilda fallet. En medlare har rätt till ersättning för utförandet av uppdraget. Det är domstolen som beslutar om ersättningen. Ersättningen betalas av allmänna medel utan någon återbetal­ningsskyldighet för föräldrarna.

21 kap. 1, 2, 4, 5, 6 och 13 §§ föräldrabalken

2 kap. 1 § och 36 kap. 1 § andra stycket och 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

4–7 §§ förordningen (2006:467) om verkställ­ighet av vårdnadsavgöranden

Propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150)

Propositionen Om verkställighet av avgöranden om vårdnad eller umgänge m.m. (prop. 1982/83:165)