Allmänna domstolar

Brottmål

När det finns misstankar om att ett brott har begåtts gör polisen en utredning. Detta kallas förundersökning och arbetet leds av polis eller åklagare. Åklagaren beslutar sedan om en person som är misstänkt för brott ska åtalas. Åklagaren lämnar in åtalet, som också kallas stämningsansökan, till tingsrätten. När någon har åtalats är det tingsrättens uppgift att pröva om den misstänkte, som även kallas tilltalad, ska dömas för brottet.

Exempel på olika brottmål som tingsrätten dömer i är:

• Våldsbrott som mord, dråp och misshandel
• Sexualbrott som våldtäkt och andra sexuella övergrepp
• Tillgreppsbrott som rån och stöld
• Narkotikabrott
• Ekonomisk brottslighet som skattebrott och bokföringsbrott'
• Trafikmål som t.ex. hastighetsöverträdelser

Tvistemål

En tvist uppstår när två parter inte kommer överens. Om parterna inte kan lösa tvisten själva kan tingsrätten avgöra tvisten. Många tvister handlar om pengar. Tvisterna kan röra frågor om exempelvis skulder, köp av varor eller tjänster samt hur ett avtal ska tolkas. Tvister som rör familjen är också vanliga och de kallas för familjemål. Det kan handla om när föräldrar inte kommer överens om vårdnad, umgänge eller boende för barn samt frågor om faderskap. Tingsrätten avgör också mål som handlar om skilsmässor.

Ärenden

Tingsrätten beslutar i olika ärenden. Ett ärende inleds med en ansökan till tingsrätten.

Exempel på ärenden som tingsrätt beslutar i är:

• Adoptioner
• Konkurser
• God man och förvaltare
• Bodelningar

Brottmål

I de flesta brottmål har tingsrätten en huvudförhandling, som i vardagligt tal kallas rättegång. Om någon döms för brott bestämmer tingsrätten också vilken påföljd, i dagligt tal kallat straff, som ska bli konsekvensen. Böter och fängelse är exempel på påföljder. Tingsrätten beslutar också om andra frågor kopplade till brottet, till exempel skadestånd till brottsoffer (målsäganden), näringsförbud och utvisning på grund av brott.

I en skriftlig dom beskriver tingsrätten de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

I brottmål dömer oftast en juridiskt utbildad domare tillsammans med tre nämndemän. Nämndemän är domare som inte är juridiskt utbildade. Enklare brottmål kan avgöras utan huvudförhandling av en domare.

Tvistemål

När ett tvistemål kommer till tingsrätten inleder domstolen en förberedelse. Under förberedelsen reder tingsrätten ut vad tvisten handlar om och hur parterna ställer sig till de frågor tvisten består av. Tingsrätten undersöker också om det går att få parterna att komma överens. Det kallas för förlikning.

I de fall parterna inte kan komma överens under förberedelsen avgör domstolen oftast tvisten genom att hålla en huvudförhandling, som i dagligt tal kallas rättegång. I vissa fall avgörs målet genom en skriftlig handläggning.

I en skriftlig dom beskriver tingsrätten både vilka beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

Vid huvudförhandling i familjemål dömer en juridiskt utbildad domare tillsammans med tre nämndemän. I övriga tvistemål dömer antingen en eller tre juridiskt utbildade domare.

Ärenden

Tingsrätten avgör oftast ärenden genom skriftlig handläggning. I vissa fall har tingsrätten sammanträden i ärenden. De flesta ärenden avgörs av en ensam domare.

I Sverige finns 48 tingsrätter.

Totalt finns det drygt 3 000 anställda på tingsrätterna.

På tingsrätten arbetar juridiskt utbildade ordinarie domare. Lagman, chefsrådman och rådman är titlar på ordinarie domare i tingsrätt. Lagmannen är tingsrättens chef.

Här arbetar också bland annat domstolshandläggare, beredningsjurister, tingsfiskaler (domare under utbildning), notarier (jurister som har en utbildningstjänst), administrativ personal och ordningsvakter.

I många fall behövs och anlitas nämndemän. Det är domare som inte är juridiskt utbildade.

Brottmål

Hovrätten prövar brottmål som har överklagats från tingsrätten. En tingsrättsdom kan överklagas av den som har dömts för brott, av åklagaren eller av brottsoffret (målsäganden). I vissa mindre allvarliga brottmål krävs det prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Det går att läsa i tingsrättens dom om hovrätten måste ge prövningstillstånd.

Prövningstillstånd i brottmål

När det krävs prövningstillstånd gör hovrätten en bedömning av tingsrättens dom, för att ta ställning till om målet ska få prövningstillstånd. Det finns olika skäl för hovrätten att ge prövningstillstånd. Ett skäl till att hovrätten ger prövningstillstånd är att domstolen är tveksam till om tingsrätten dömt rätt. Ett annat skäl kan vara att det är viktigt att andra domstolar får vägledning inför framtida bedömningar av liknande mål.

Tvistemål

Den som inte är nöjd med tingsrättens dom i ett tvistemål kan överklaga till hovrätten. Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva ett tvistemål.

Prövningstillstånd i tvistemål

Det finns olika skäl för hovrätten att ge prövningstillstånd. Om hovrätten är tveksam till om tingsrätten har dömt rätt kan ett mål få prövningstillstånd. Ett annat skäl är att det kan vara att det är viktigt att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.

Brottmål

Precis som i tingsrätten har hovrätten ofta huvudförhandling, som i dagligt tal kallas rättegång, i brottmål. En skillnad är att hovrätten spelar upp de videoinspelade förhören i tingsrätten med till exempel brottsoffret, den tilltalade och vittnen. Huvudregeln är därför att brottsoffret och vittnen inte behöver komma till förhandlingen i hovrätten. Däremot måste den som är åtalad för brottet vara med på huvudförhandlingen i hovrätten. I mål som avgörs vid huvudförhandling dömer tre domare och två nämndemän. Nämndemän är domare som inte är juridiskt utbildade.

I en skriftlig dom beskriver hovrätten både vilka beslut domstolen har fattat och skälen till besluten. En del brottmål avgörs utan muntlig huvudförhandling och då dömer tre domare i målet.

Tvistemål

Många tvistemål avgörs också i hovrätten efter huvudförhandling. Även i tvistemål spelar hovrätten upp videoinspelade förhör i tingsrätten med parter och vittnen.
Om målet avgörs utan huvudförhandling föredrar (redovisar) ofta en fiskal, som är en domare under utbildning, målet för domarna. Domarna läser också igenom handlingarna och tar del av den bevisning som finns. I en skriftlig dom beskriver hovrätten både vilka beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

I familjemål som avgörs vid huvudförhandling dömer tre domare och två nämndemän i målet. I övriga tvistemål deltar tre eller fyra domare i avgörandet.

Det finns sex hovrätter i Sverige.

Totalt finns det cirka 800 anställda vid hovrätterna.

På hovrätten arbetar juridiskt utbildade domare. Hovrättspresident, hovrättslagman och hovrättsråd är titlar på ordinarie domare. Hovrättspresidenten är domstolens chef.

Här arbetar också domstolshandläggare, beredningsjurister och administrativ personal. Dessutom arbetar icke ordinarie domare på hovrätten som en del av sin utbildning. Hovrättsfiskaler och tf. hovrättsassessorer är titlar på domare under utbildning i hovrätten.

I många fall behövs och anlitas nämndemän. Det är domare som inte är juridiskt utbildade. 

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagat mål. Högsta domstolen ger oftast bara prövningstillstånd i mål och ärenden där det är viktigt med vägledning för hur liknande fall ska bedömas i framtiden. En sådan vägledande dom kallas prejudikat. Prejudikat är viktiga för domstolar, men också för advokater och åklagare. Det är bara några få procent av alla överklaganden som får prövningstillstånd av Högsta domstolen. I de flesta fall blir alltså hovrätten den sista instansen.

Högsta domstolen prövar domar och beslut som överklagats från de sex hovrätterna. Högsta domstolen prövar också avgöranden som överklagats från Patent- och marknadsöverdomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen.

Alla mål och ärenden går inte att överklaga till Högsta domstolen. I domen eller beslutet från hovrätten, Mark- och miljööverdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen kan du läsa om det går att överklaga avgörandet till Högsta domstolen.

Det vanligaste är att Högsta domstolen avgör mål genom skriftlig handläggning. Parterna får då uttala sig skriftligt och har också möjlighet att lämna in fler handlingar som kan ha betydelse i målet. I vissa fall håller Högsta domstolen muntlig förhandling i mål.

Efter handläggningen avgör oftast fem justitieråd (domare) målet.
I en skriftlig dom beskriver Högsta domstolen både vilka beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.

Högsta domstolen är den tredje och högsta instansen bland de allmänna domstolarna.

Domstolen har cirka 100 anställda.

Det finns 16 justitieråd på Högsta domstolen. Ett av justitieråden är domstolens ordförande och chef. 

På Högsta domstolen finns även kanslichef, beredningschefer, justitiesekreterare, domstolshandläggare och administrativ personal.

Patent- och marknadsdomstolen hanterar många olika typer av mål och ärenden.

Några exempel är:

• Mål om skadestånd och vitesförbud på grund av varumärkesintrång. Vitesförbud innebär att den som inte följer förbudet måste betala ett belopp som domstolen har beslutat.
• Mål om ogiltigförklaring av patent
• Ärenden om registrering av varumärken
• Ärenden om beviljande av patent
• Immaterialrättsliga brottmål, till exempel mål om varumärkesförfalskning
• Mål om vilseledande marknadsföring
• Mål om konkurrensskadeavgift, som innebär att ett företag som bryter mot något av förbuden i konkurrenslagen kan bli skyldigt att betala en avgift.
• Brottmål enligt lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden (insiderbrott och marknadsmanipulation med mera).

Många av målen i Patent- och marknadsdomstolen inleds genom att en part lämnar in en ansökan om stämning. Ärenden inleds ofta genom att någon överklagar ett myndighetsbeslut, till exempel beslut från Patent- och registreringsverket.

I målen genomför Patent- och marknadsdomstolen oftast en huvudförhandling, som i dagligt tal kallas rättegång.Domstolen avgör många ärenden enbart genom skriftlig handläggning, men i vissa ärenden hålls även muntliga sammanträden.

I vissa mål och ärenden dömer enbart juridiskt utbildade domare. I andra mål och ärenden består rätten av juridiskt utbildade domare, patentråd och särskilda ledamöter. Patentråd är domare som är experter inom till exempel teknik. Särskilda ledamöter är experter inom till exempel teknik eller ekonomi. I brottmål dömer oftast en juridiskt utbildad domare tillsammans med nämndemän. Nämndemän är domare som inte är juridiskt utbildade.

Patent- och marknadsdomstolen är en så kallad särskild domstol. Det innebär att domstolen har särskild kompetens för att avgöra de mål som prövas, och att målen enbart prövas här. Domstolen är en del av Stockholms tingsrätt
Det finns cirka 35 anställda på Patent- och marknadsdomstolen.

Patent- och marknadsdomstolens avgöranden överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen, som är en del av Svea hovrätt. Ordinarie domare och patentråd dömer i mål och ärenden.

På Patent- och marknadsdomstolen arbetar också bland annat domstolshandläggare, beredningsjurister, tingsfiskaler (domare under utbildning) och notarier (jurister som har en utbildningstjänst).

I många mål och ärenden som överklagas från Patent- och marknadsdomstolen krävs det prövningstillstånd för att Patent- och marknadsöverdomstolen ska ta upp målet. Det går att läsa i avgörandet från Patent- och marknadsdomstolen om det krävs prövningstillstånd.

Patent- och marknadsöverdomstolen kan ge prövningstillstånd av ett par olika skäl. Det kan handla om att det finns anledning att ändra Patent- och marknadsdomstolens avgörande. Det kan också handla om att prövningstillstånd krävs för att Patent- och marknadsöverdomstolen bättre ska kunna bedöma om Patent- och marknadsdomstolen har dömt rätt. Patent- och marknadsdomstolen kan också ge prövningstillstånd om det är viktigt för hur liknande frågor ska bedömas i framtiden.

I många mål är Patent- och marknadsöverdomstolen den sista instansen. Det framgår av Patent- och marknadsöverdomstolens dom eller beslut om det går att överklaga till Högsta domstolen.

Patent- och marknadsöverdomstolen hanterar många olika typer av mål och ärenden. Några exempel är:

• Mål om skadestånd och vitesförbud på grund av varumärkesintrång. Vitesförbud innebär att den som inte följer förbudet måste betala ett belopp som domstolen har beslutat.
• Mål om ogiltigförklaring av patent
• Ärenden om registrering av varumärken
• Ärenden om beviljande av patent
• Immaterialrättsliga brottmål, till exempel mål om varumärkesförfalskning
• Mål om vilseledande marknadsföring
• Mål om konkurrensskadeavgift, som innebär att ett företag som bryter mot något av förbuden i konkurrenslagen kan bli skyldigt att betala en avgift.

Juridiskt utbildade domare och domare med teknisk och ekonomisk expertkunskap dömer i flera mål och ärenden som Patent- och marknadsöverdomstolen avgör. Vissa mål och ärenden avgörs med enbart juridiskt utbildade domare. I de flesta brottmål dömer även nämndemän tillsammans med juridiskt utbildade domare.

Det är vanligt att domstolen håller förhandling när ett mål ska avgöras. Under förhandlingen får parterna i målet berätta om hur de ställer sig till de frågor som domstolen ska avgöra.  Vissa mål kan domstolen avgöra utan förhandling. Domarna i målet utgår då från handlingarna i målet och dömer utifrån det skriftliga materialet.

Patent- och marknadsöverdomstolen är en så kallad särskild domstol. Det innebär att domstolen har särskild kompetens för att avgöra de mål som prövas, och att målen enbart prövas här. Patent- och marknadsöverdomstolen är en del av Svea hovrätt.
Det finns cirka 50 anställda på Patent- och marknadsöverdomstolen.

På Patent- och marknadsöverdomstolen arbetar både ordinarie domare som är juridiskt utbildade och patentråd, som är domare med till exempel teknisk expertkunskap. På domstolen arbetar även domstolshandläggare, föredragande jurister och domare under utbildning (hovrättsfiskaler och tf. hovrättsassessorer).

En mark- och miljödomstol arbetar med flera olika typer av mål och ärenden som kan delas in i fyra olika områden: fastighetsmål, plan- och byggmål, miljömål samt vatten- och avloppsmål. Några exempel är:

• Fastighetsbildningsåtgärder
• Överklagande av planärenden, som till exempel kan handla om kommunala detaljplaner för att bygga nya byggnader på ett markområde.
• Frågor om bygglov, rivningslov och marklov enligt plan- och bygglagen.
• Ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet. Det kan exempelvis handla om att ett företag vill starta en industriverksamhet som medför utsläpp i luften eller ansökan om att bygga en ny bro eller en hamn.
• Frågor om hälsoskydd, naturvård, renhållning, förorenade områden och farligt avfall.
• Tvister om vatten och avlopp enligt lagen om allmänna vattentjänster.

Ett mål eller ärende kan inledas genom att någon ansöker om tillstånd, exempelvis för miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet. Andra mål börjar i domstolen när någon överklagar ett myndighetsbeslut, till exempel ett bygglov. Mål kan också inledas genom en ansökan om stämning, till exempel i mål om skadestånd, i en fråga där två parter inte är överens.

I många mål håller mark- och miljödomstolen huvudförhandling, som i dagligt tal kallas rättegång. Domstolen kan också genomföra så kallad syn, som innebär att domstolen besöker den geografiska plats som frågan i målet rör. Förhandling och syn är komplement till den skriftliga handlägg¬ningen av målet.

När det gäller mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen är huvudregeln att de avgörs genom skriftlig handläggning.

När mål och ärenden avgörs i mark- och miljödomstolen är det viktigt med både juridisk kompetens och expertkunskap i de frågor domstolen prövar. Därför arbetar både juristdomare och tekniska råd på domstolen. De tekniska råden har utbildning inom naturvetenskap eller teknik.

Dessutom använder domstolen i vissa fall särskilda ledamöter i mål. Dessa ledamöter tillför sakkunskap inom det område som målet eller ärendet gäller. De särskilda ledamöterna arbetar på uppdrag och är inte anställda på domstolen.

Mark- och miljödomstolarna är så kallade särskilda domstolar. Det innebär att de har särskild kompetens för att avgöra de mål som prövas, och att målen enbart prövas här. Det finns fem mark- och miljödomstolar i Sverige. De är delar av Växjö tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt, Nacka tingsrätt, Östersunds tingsrätt och Umeå tingsrätt.

Mark- och miljödomstolarna har sammanlagt knappt 200 anställda. 

På mark- och miljödomstolarna arbetar både ordinarie domare som är juridiskt utbildade och tekniska råd som är domare med teknisk eller naturvetenskaplig expertkunskap. På mark- och miljödomstolarna arbetar även bland annat beredningsjurister och domstolshandläggare.

I de flesta mål och ärenden som överklagas från en mark- och miljödomstol krävs det prövningstillstånd för att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp målet. Det går att läsa i avgörandet från mark- och miljödomstolen om det krävs prövningstillstånd.

Mark- och miljööverdomstolen kan ge prövningstillstånd av ett par olika skäl. Det kan handla om att det finns anledning att ändra mark- och miljödomstolens avgörande. Det kan också handla om att prövningstillstånd krävs för att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt. Domstolen kan också ge prövningstillstånd om det är viktigt för hur liknande frågor ska bedömas i framtiden.

I många mål och ärenden är Mark- och miljööverdomstolen den sista instansen. Det framgår av Mark- och miljööverdomstolens dom eller beslut om det går att överklaga till Högsta domstolen.

Mark- och miljööverdomstolen arbetar med flera olika typer av mål och ärenden som kan delas in i fyra olika områden: fastighetsmål, miljömål, plan- och byggmål samt vatten- och avloppsmål. Några exempel är:

• Fastighetsbildningsåtgärder
• Överklagande av planärenden, som till exempel kan handla om kommunala detaljplaner för att bygga nya byggnader på ett markområde.
• Frågor om bygglov, rivningslov och marklov enligt plan- och bygglagen.
• Ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet. Det kan exempelvis handla om att ett företag vill starta en industriverksamhet som medför utsläpp i luften eller ansökan om att bygga en ny bro eller en hamn.
• Frågor om hälsoskydd, naturvård, renhållning, förorenade områden och farligt avfall.
• Tvister om vatten och avlopp enligt lagen om allmänna vattentjänster.

När ett mål har fått prövningstillstånd skickar domstolen oftast överklagandet till den som är motpart. Motparten får då tillfälle att bemöta det som sägs i överklagandet.
Ett mål kan avgöras genom att Mark- och miljööverdomstolen håller huvudförhandling eller sammanträde. Parterna i målet får då muntligen lämna sina synpunkter till domarna i målet. Domstolen kan också genomföra en så kallad syn, som innebär att domstolen besöker den geografiska plats som frågan i målet rör. Förhandling och syn är komplement till den skriftliga handläggningen av målet.

Mål och ärenden kan också avgöras genom att domarna i målet tar del av en muntlig redovisning, som kallas föredragning. En jurist på domstolen redovisar då bland annat fakta i målet och vad parterna har för inställning i frågor som är aktuella. I Mark- och miljööverdomstolen dömer juristutbildade domare tillsammans med tekniska råd, som har teknisk eller naturvetenskaplig utbildning.

Mark- och miljödomstolarna är så kallade särskilda domstolar. Det innebär att domstolarna har särskild kompetens för att avgöra de mål som prövas, och att målen enbart prövas i dessa domstolar.

Mark- och miljööverdomstolen är en del av Svea hovrätt. Det finns drygt 70 anställda på Mark- och miljööverdomstolen. På Mark- och miljööverdomstolen arbetar både ordinarie domare som är juridiskt utbildade och tekniska råd som är domare med teknisk eller naturvetenskaplig expertkunskap.

På domstolen arbetar även bland annat domstolshandläggare, föredragande jurister och hovrättsfiskaler och tf. hovrättsassessorer (domare under utbildning). 

En sjörättsdomstol är som huvudregel första domstol i tvistemål avseende förhållanden som regleras i sjölagen och i brottmål rörande en gärning som regleras i sjölagen.

Exempel på mål och ärenden som sjörättsdomstolarna hanterar är:

• Skadestånds- och fordringsmål
• Sjörättsbrottmål 
• Kvarstad i fartyg
• Ärenden om sjöförklaring

Sjörättsdomstolen vid Göteborgs tingsrätt prövar också överklaganden av beslut om dispasch som fattats av Sveriges dispaschör.

I vissa mål och ärenden dömer enbart juridiskt utbildade domare. I andra mål och ärenden består rätten av juridiskt utbildade domare samt personer med kunskap om och erfarenhet av sjöfart, så kallade särskilda ledamöter.

Sjörättsdomstolarna har särskild kompetens att avgöra sjörättsliga mål. Det finns sju sjörättsdomstolar i Sverige. De är delar av Luleå, Sundsvall, Stockholms, Kalmar, Malmö, Göteborgs och Värmlands tingsrätter.

Sammantaget avgör sjörättsdomstolarna omkring 35 mål och ärenden per år, varav Stockholms och Göteborgs tingsrätt står för merparten av dessa. De sjörättsliga målen och ärendena utgör alltså endast en liten del av mål- och ärendehanteringen på de sju tingsrätterna.

Sjörättsdomstolarnas avgöranden överklagas till hovrätt.