Krav och beräkning av meriter

Du måste uppfylla vissa grundkrav för att kunna bli notarie. Om du får en notarieanställning beror sedan på dina dokumenterade meriter från examen och eventuell erfarenhet av juridiskt arbete.

Antagningskrav

För att kunna anställas som notarie krävs:

  • Svenskt medborgarskap
  • Juristexamen eller jur.kand. examen

För att kunna bli notarie måste du även vara lämplig. Du får till exempel inte ha varit dömd för vissa typer av brott. Därför gör Notariekansliet en kontroll mot belastningsregistret inför beslut om anställning. Om du finns med i registret görs en bedömning av om det utgör hinder för anställning.

Är notarieanställning något för dig?

Som medarbetare inom Sveriges Domstolar behöver du motsvara högt ställda krav på omdöme, säkerhetsmedvetande och lämplighet. Det innebär att du står upp för demokratiska värderingar och den statliga värdegrund som styr Sveriges Domstolars verksamhet samt följer gällande lagar.

För att trivas på domstol och lyckas i ditt arbete som notarie behöver du också ha följande egenskaper:

  • Du har goda kunskaper i det svenska språket och kan uttrycka dig tydligt och korrekt både muntligt och skriftligt.
  • Du har förmåga att vara entusiastisk, positiv och kan arbeta konstruktivt även i pressade situationer.
  • Du är öppen för att både få och ge konstruktiv feedback och hanterar frågor och problem direkt och öppet.
  • Du kan arbeta självständigt och ta egna initiativ samtidigt som du har lätt för att samarbeta.

Som person är du nyfiken och har förmåga till förändring samt vill utveckla såväl dina juridiska kunskaper som din juridiska metod.  

Beräkning av meriter

För att kunna besluta om vem som får notarieanställning gör Notariekansliet en beräkning av dina meriter utifrån ett poängsystem som bygger på två delar.

Hänsyn tas till:

  • Examensbetyg
  • Erfarenhet från kvalificerat juridiskt arbete

Delarna vägs samman till en sammanlagd meritpoäng som avgör hur notarieanställningarna fördelas.

Anställningarna går till dem som uppfyller antagningskraven och har den högsta meritpoängen av alla dem som sökt respektive anställning.

Så här kan en sökandes totala meritpoäng se ut:

Juristexamen 390 meritpoäng
Jurist på advokatbyrå 10 meritpoäng
Totalt 400 meritpoäng

 

Meritberäkning av examen

Dina betyg från kurserna i din juristutbildning räknas om för att få fram meritpoängen av din examen

Så här beräknas meritpoäng av examen

Så här går det till:

  1. En juristexamen eller jur.kand.examen motsvaras av 270 hp.
    Först dras totalt 30 hp bort för de kurser du har lägst betyg i. Då återstår 240 hp som beräkningsgrund.
  2. För att få fram meritpoängen multipliceras sedan dessa 240 hp med dina betyg i de olika ämnena, enligt följande skala:

    Betyg Multipliceras med
    Godkänd/G/B 1
    Icke utan beröm godkänd/BA 1,5
    Med beröm godkänd/VG/AB 2

Det innebär att du kan få mellan 240 och 480 meritpoäng för din examen.

Ett exempel
Betyg/faktor Dina högskolepoäng Ditt meritvärde
Med beröm godkänd x 2 120 hp 240 meritpoäng
Icke utan beröm godkänd x 1,5 60 hp 90 meritpoäng
Godkänd x 1 60 hp 60 meritpoäng
Totalt 240 hp 390 meritpoäng


Förklaring: Du har sammanlagt 240 hp på vilka meritpoängen beräknas. Du har 120 hp där du fått betyg Med beröm godkänd. De högskolepoängen multipliceras med 2 och ger dig 240 meritpoäng. Du har också sammanlagt 60 hp där du fått Icke utan beröm godkänd och de multipliceras med 1,5 vilket ger dig 90 meritpoäng. Du har till sist 60 hp med betyg Godkänd som multipliceras med 1 och då ger dig 60 meritpoäng. Det ger dig totalt 390 meritpoäng för din examen.

Meritberäkning av juridiskt arbete

Den arbetslivserfarenhet som räknas är kvalificerat, praktiskt arbete med klart juridisk inriktning i en avlönad anställning. Både arbete under din studietid till jurist och efter din examen räknas. Arbete före juridikstudierna beaktas inte.

Du kan till exempel ha arbetat på domstol, som jurist på en advokatbyrå eller på ett större företag, på en juridisk avdelning vid statlig myndighet eller kommun. Arbete som sommarnotarie beaktas också.

Så här beräknas meritpoängen av juridisk arbetslivserfarenhet

Upp till två års kvalificerat, praktiskt arbete med klart juridisk inriktning som utförts under eller efter juriststudierna kan ge maximalt 55 meritpoäng.

Så här görs beräkningen:

  1. Först görs en bedömning av om dina arbetslivserfarenheter har klar juridisk inriktning.

  2. Den sammanlagda tiden för dessa arbeten ger meritpoäng enligt följande tabell.
Arbetets längd Meritpoäng
3 månader 10
6 månader 20
9 månader 30
12 månader 35 
15 månader 40
18 månader 45
21 månader 50
24 månader 55

 

Tillgodoräknande - vad är det?

Tillgodoräknande innebär att notarietiden vid domstolen förkortas. Det har alltså inget att göra med huruvida man får meritpoäng för tidigare utfört kvalificerat juridiskt arbete.

Den 7 juli 2022 beslutade regeringen om ändringar i notarieförordningen.

Ändringarna avser 3 och 8 §§ i notarieförordningen och innebär att den som ansöker om notarietjänstgöring och vill att tidigare arbetslivserfarenhet ska tillgodoräknas, måste begära detta i sin ansökan. Om tillgodoräknande begärs gör Domstolsverket liksom tidigare en bedömning av om det finns förutsättningar för tillgodoräknande. Som mest kan sex månader tillgodoräknas, vilket innebär att en ordinarie notarietjänstgöring blir 18 månader istället för 24.

En förlängd notarietjänstgöring vid Mark- och miljödomstolarna alternativt Patent- och marknadsdomstolen blir 24 månader istället för 30. Om tillgodoräknande inte begärs får även den med tidigare arbetslivserfarenhet tjänstgöra full tid i domstol för respektive anställning. Tjänstgöringens längd anges i beslutet om anställning och kan sedan inte ändras under notarietjänstgöringen.

Frågor och svar

Vad är skillnaden mellan meritpoäng och tillgodoräknande?

Du kan få meritpoäng om du har arbetat med kvalificerat juridiskt arbete under eller efter studitiden.

Tillgodoräknande innebär förkortad tjänstgöring på domstol. 

Kan jag ansöka om jag har utländsk examen och ett utlåtande från Högskoleverket om att min examen motsvarar en svensk juristexamen?

Nej, ett utlåtande från Högskoleverket om att en examen är att jämställa med en svensk juristexamen är inte tillräckligt för att du ska kunna ansöka om notarieanställning. Det krävs en svensk juristexamen, vilket framgår av 1 § notarieförordningen (1990:469).

Kan jag tillgodoräkna mig andra studier än de som ingår i juristexamen?

Nej, det kan du inte. Från och med januari 2021 är det inte längre möjligt att få meritpoäng för studier utöver de som ingår i din juristexamen.

Jag har tillgodoräknade studier i min juristexamen, hur gör jag då?

Detta behöver du göra endast om de tillgodoräknade kursernas betyg och betygsskala inte framgår av examensbeviset:

Har du läst kurser utomlands ska du skicka med det underlag du har fått från det utländska universitetet där lästa kurser samt betygen framgår. Du ska även bifoga den betygsskala som gäller där.

Om det gäller svenska kurser bifogar du beslut om tillgodoräknande samt underlag för att styrka betygen på dessa kurser.

Om betyg inte kan styrkas bedöms de tillgodoräknade kurserna som betyget B (godkänd).

Hur gör jag om jag inte vill/kan be min nuvarande arbetsgivare om ett arbetsintyg?

Om det är känsligt att be om ett intyg från din nuvarande arbetsgivare så kan det räcka att du styrker din juridiska anställning genom att bifoga exempelvis ett anställningsavtal tillsammans med den senaste lönespecifikationen

Hur beräknas meritpoängen om jag arbetat deltid?

Notariekansliet räknar om en deltidsanställning till en heltidsanställning. Har du exempelvis haft en anställning på halvtid i två år räknas det om till ett års heltidsarbete. Om du har haft en timanställning måste du styrka antal arbetade timmar.

Notarietjänstgöringen regleras i Notarieförordningen (1990:469). 

Uppdaterad
2024-12-04