Äldre historia
Under 1500-talet stärktes den svenska statsmakten. Gustav Vasa ansåg att det var viktigt att få en ordnad och enhetlig finansförvaltning för att kunna kontrollera fogdarna som hade till uppgift att samla in skatterna - granska deras redovisningar samt i övrigt handha rikets skatter och förvaltningen av dessa. För detta ändamål bildades ett ämbetsverk år 1539 - rikets äldsta - som kom att benämnas Kammarkollegium.
Under 1600-talet inrättades inom ämbetsverket ett särskilt revisionskontor som hade till uppgift att utföra själva räkenskapsgranskningen. Kammarråd dömde i de mål som granskningen gav upphov till. År 1679 beslutades att målen i princip skulle handläggas i enlighet med de bestämmelser som gällde för hovrättsprocessen.
År 1695 beslöt kung Karl XI att från Kammarkollegiet bryta ut Kammarrevisionen, och år 1799 bytte Kammarrevisionen namn till Kammarrätten.
På 1800-talet dömde sedan de allmänna domstolarna (nuvarande tingsrätter) i allt fler förvaltningsrättsliga mål såsom besvärsmål rörande beskattning. Regeringen skötte då de normskapande förvaltningsmålen.
I mitten av 1800-talet blev Kammarrätten mellaninstans mellan länsstyrelsen och Kungliga Majestätet i fattigvårdsmål, och 1920 övertog det nybildade Riksräkenskapsverket rollen som granskande myndighet. Härefter har kammarrätten endast haft dömande uppgifter.
Regeringsrätten inrättades år 1909 som högsta oberoende instans inom förvaltningsrätten, och inrättades i syfte att minska regeringens arbetsbelastning och för att uppnå ökad rättssäkerhet för enskilda. Särskilda enheter på länsstyrelserna arbetade här med förvaltningsrättskipning.
1942 organiserades kammarrätten på samma sätt som hovrätterna. Ledamöterna delades in i divisioner med ordförande och föredragande. De mål som prövades var i huvudsak skattemål, avlöningsmål och anmärkningsmål samt i mindre omfattning fattigvårdsmål, mantalsskrivningsmål och familjebidragsmål.
Förvaltningsrättsreformen
1971 års förvaltningsrättsreform innebar att till länsstyrelserna knöts tre länsdomstolar: länsrätt, länsskatterätt och fastighetstaxeringsrätt, och grunden lades för ett förvaltningsrättsligt domstolssystem i tre instanser. Kammarrätten i Stockholm - den tidigare Rikskammarrätten - blev allmän förvaltningsdomstol under Regeringsrätten (namnändrad 2011 till Högsta förvaltningsdomstolen) och det skapades även kammarrätter på andra håll i landet. Kammarrättens uppgift blev att pröva överklaganden av förvaltningsbeslut från till exempel skatterätter och länsstyrelser. Kammarrätten gavs rätten att pröva överklaganden i ett stort antal ärenden som tidigare prövats av regeringen.
De dåvarande länsrätterna dömde i mål rörande tvångsvård av barn och missbrukare,mål enligt utlänningslagen, smittskyddslagen, verkställighetsmål enligt 21 kap. föräldrabalken och i körkortsmål. Länsskatterätten dömde i samtliga slag av skatte-(t o m 1978), taxerings- och uppbördsmål samt i folkbokföringsmål. Vad fastighetstaxeringsrätterna gjorde framgår av namnet.
År 1979 inrättades länsrätterna och det fanns då förvaltningsdomstolar i tre instanser: länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt (bytte år 2011 namn till Högsta förvaltningsdomstolen). När länsrätterna etablerades 1979 var 75 % av målen skattemål.
År 1982 fick länsrätterna mål enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) och SoL (socialtjänstlag).
År 1991 fick länsrätterna även psykiatrimål och socialförsäkringsmål.
Länsrätten i Kronoberg
Länsrätten i Kronobergs läns domkrets omfattade Kronobergs län (Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryds, Tingsryds, Uppvidinge, Växjö och Älmhults kommuner) och låg under Kammarrätten i Jönköping.
Beslut av kommunala myndigheter i dessa kommuner överklagades därför som regel till Länsrätten i Kronobergs län. Mål om offentlighet och sekretess överklagades dock direkt till Kammarrätten i Jönköping.
Länsrätten var sedan 1971 placerat på residenset i Växjö. Från år 1971 till år 1978 huserade skattedelen av Länsrätten på Kungsgatan 5 men flyttade sedan in till resten av Länsrätten på residenset.
År 2001 flyttade hela Länsrätten i Kronobergs län till Kungsgatan 8 där resten av Växjös domstolar redan satt.
Förvaltningsrätten i Växjö
Den 15 februari 2010 gick Länsrätten i Kronobergs län, Länsrätten i Kalmar län och Länsrätten i Blekinge län samman och bildade Förvaltningsrätten i Växjö.
Förvaltningsrättens domkrets består av Blekinge och Kronobergs län samt alla kommuner utom två i Kalmar län. De två nordligaste kommunerna i Kalmar län, Vimmerby och Västerviks kommuner, tillhör Förvaltningsrättens i Linköpings domkrets.
Förvaltningsrätten i Växjö, som är första instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna, har till främsta uppgift att avgöra tvister mellan enskilda och myndigheter. Det kan till exempel gälla ett beslut som Försäkringskassan, Skatteverket eller kommunens socialtjänst fattat.
