Regeringen har tidigare beslutat att det från och med den 1 april 2020 ska finnas beredskap hos tingsrätterna för att pröva frågor om offentlig försvarare för misstänkta som är gripna eller anhållna där det finns ett särskilt brådskande behov av försvarare, under andra tider än tingsrätternas ordinarie öppettider och helgberedskap. Domstolsverket har med anledning av detta beslutat om föreskrifter och allmänna råd om kvällsberedskap, vilka var tänkta att träda ikraft den 1 april 2020.
Med anledning av den pågående pandemin befinner sig domstolarna i ett utsatt läge. Många förhandlingar har de senaste veckorna ställts in. Domstolsverket har därför lämnat in en begäran till regeringen om att införandet senareläggs. Idag har regeringen beslutat att flytta fram införandet av kvällsberedskapen till den 1 september 2020.
Det har funnits en bred samsyn bland tingsrätternas chefer om det kloka att i rådande situation flytta fram kvällsberedskapen.
- Med tanke på den situation som tingsrätterna nu befinner sig i vore det olyckligt om vissa domare arbetade fram till midnatt. Vi behöver använda våra domare till prioriterade arbetsuppgifter under dagtid. I det pressade läge som nu råder är det angeläget att inte belasta domarna ytterligare och det är därför bra att reformen skjuts fram till september, säger lagmannen vid Göteborgs tingsrätt Johan Kvart.
Runt om i landet arbetar tingsrätterna med att prioritera och använda domarresurserna på bästa sätt. Det handlar om häktningsförhandlingar, mål med frihetsberövade, ungdomsmål, brådskande familjemål och konkurser.
- Det är av central betydelse att tingsrätterna i det rådande läget ges möjlighet att använda sina resurser optimalt och prioritera det som är mest angeläget. Det är en rättssäkerhetsfråga. Därför är det klokt att senarelägga reformen om kvällsberedskap till efter sommaren, säger Gudrun Antemar, lagman vid Stockholms tingsrätt.