Utställningen - vår historia

Vår historia

Göteborg grundades på initiativ av kung Gustav II Adolf. Staden fick stadsprivilegier 1621 och dess styre beskrevs i ett privilegiebrev. Staden skulle styras av tre presidenter (en svensk, en nederländsk och en tysk) och tolv rådmän (fyra svenskar, tre tyskar, tre nederländare och två skottar). Men detta styre blev aldrig verklighet på grund av att kompetenta personer saknades.

Rådhusrätten bildas

I samband med att Göteborg grundades 1621 flyttades ett rådhus i trä från nya Lödöse till nuvarande Gustaf Adolfs torg. Där skulle domstolen och stadens styre sitta. Men, vid den tiden fanns det inte tillräckligt med folk som kunde bemanna domstolen.

I februari 1624 besökte Gustav II Adolf Göteborg och konstaterade då att staden saknade ett styre. Kungen beslutade därför att inrätta Göteborgs rådhusrätt och magistrat (magistraten var det högsta styrande organet för städerna fram till kommunreformen 1862).

Beslutet att inrätta ett styrande råd skrevs ned i ett memorial – ett slags protokoll – som numera finns bevarat på Riksarkivet. I memorialet finns detaljerade bestämmelser för hur staden skulle styras och hur rättsväsendet skulle se ut.

Memorialet

Enligt memorialet skulle staden styras av tolv rådmän - fyra svenskar, tre tyskar, tre nederländare och två skottar. Rådet skulle sammanträda på måndagar, onsdagar och lördagar samt döma enligt Sveriges lagar, statuter och recesser och bästa samvete:

”Memorial för dett ny tillsatte Giöteborgiske Stads Rådett [//] hwar efter H:[ans] K:[ungl.] M:[ajestä]t will att Stads Regeringen skall företagen warda” [s. 67—68].

”Så hafwer H: K: Mt af Konungzligh macht och myndighet gott befunnet […] att wällia låtha Tolf Rådhmän, Fyra Swenske, Tree Tyske, Tree Nederlendske och Twå Skottar som Stadsens Regering förestå skole” [s. 68].

”Gemene Rådet skole effter Sweriges Stads Lagh* alle Rådhstugu dagar tillstädes komme som äre Måndagen, Odens och Lögardagen och de alle saker rann-saka, skärskåda och dömma effter Sweriges Stads lagh, Loflige Statuter (stadgar, bestämmelser) och Recesser (överenskommelser, beslut) och
bäste Sammweto” [s. 70].

Tre kollegier

Enligt Göteborgs stadsprivilegier från 1639 var stadens magistrat indelad i tre kollegier, varav ett skötte rättskipningen. Kämnärsrätten, som ansvarade för enklare mål, inrättades 1642 och fanns kvar till 1849 då den togs över av rådhusrätten.

Från 1850 skötte rådhusrätten all rättskipning utom polismål. Rådhusrätten hade ursprungligen två avdelningar, men antalet utökades till tre 1871 och fyra 1904 på grund av ökande arbetsuppgifter.

Rådhusrätter och häradsrätter

Under lång tid skiljde man på rättskipningen i städerna och på landsbygden. Domstolarna i städerna kallades rådhusrätter och domstolarna på landsbygden häradsrätter. Efter kommunernas bildande var rådhusrätterna och häradsrätterna administrativt underställda kommunerna.

Tingsrättsreformen

För att skapa en enhetlig domstolsorganisation omvandlades 1971 häradsrätter och rådhusrätter till tingsrätter. Vid tidpunkten för tingsrättsreformen omfattades Göteborgs tingsrätts domsaga endast Göteborgs kommun. Under åren har flera mindre domstolar lagts ner och blivit en del av Göteborgs tingsrätt. Domsagan utökades 1974 med Öckerö kommun, området Styrsö (från då upplösta Sävedals domsaga), området Askim från Mölndals domsaga och området Rödbo från Stenungssunds domsaga. Ytterligare en utvidgning genomfördes 2009 då Mölndals tingsrätt lades ihop med Göteborgs tingsrätt. Idag omfattar Göteborgs tingsrätts domsaga kommunerna Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Öckerö.

Kung Gustav II Adolfs memorial till rådet i Göteborg

Här under följer avbildningar av memorialet samt transkription. 

Originalet finns bevarat på Riksregistraturet för 1624 (s. 67—74).

Memorial 1624, s 68 vänster. Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/146 (1624), s. 67–74. Originalet förvaras på Riksarkivet. Foto: Riksarkivet.
Memorial 1624, s 68 höger. Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/146 (1624), s. 67–74. Originalet förvaras på Riksarkivet. Foto: Riksarkivet.
Memorial 1624, s 70 höger. Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/146 (1624), s. 67–74. Originalet förvaras på Riksarkivet. Foto: Riksarkivet.

Transkribering av memorialet

Transkribering av kung Gustav II Adolfs memorial till rådet i Göteborg den 23 februari 1624.

Memorial för dett ny tillsatte Giöteborgiske Stads Rådett [//] hwar efter H:[ans] K:[ungl.] M:[ajestä]t will att Stads Regeringen skall företagen warda. Actum.

[s. 68]

Alldenstundh här uthj staden Götheborgh icke finnes ämbne [ämne] på sådanne män som det höga Rådet fullkombligen kan blifwa besatt medh, och Staden efter privilegierne administreret warda. Så hafwer H: K: Mt af Konungzligh macht och myndighet gott befunnet, så lenge och in till dess Staden --- mehr tillwexa kan, och medh sådanna män försedd warda, som der till tienlige äre, att wällia låtha Tolf Rådhmän, Fyra Swenske, Tree Tyske, Tree Nederlendske och Twå Skottar som Stadsens Regering förestå skole på dett att dhe måge lefwa uthj större enighet, och med mehra Alfwar och flijt efterkomma, hwadh dehras dragande Kall och Embete fordrar och kräfwer Till hwilken --- H: K: Mt hafwer dem detta Memorial förestella låtedt, hwar effter dhe sigh rätta skole.

Först Kyrkiowesendett belangar skall superintendens eller Stadsens Kyrckioherde bekomma den rättighet, såsom pastores eller kyrckioherdar uthi Stockholm, eller andre wälbefolkadhe Städer här i Rijkett bekomme pläga. Och omsedt H: K: Mt nådeligen consenteret och bewilliadt hafwer att de Tydske en Särskildt Predikant och Församling hafwa måge, Så will H: K: Mt dock likwel att dhe icke mindre hwadh Kyrko disciplinen wedhkommer, blifwa under en Superintendente och Kyrkioherde, och alle Consistoriali ska saker som uthi begge församblingarne förefalla kunne, defereres och skiutas till sielwa Consistorium der utinnen Superintendens Presidera skall, och Predikantter i den Tyske Församblingen, även så wäl som dhe Swenske der till Comparera när han fordrat warder. Och skola dhe uthi den Tyske Församblingen äwen så wäl som dhe Swenske göra Superintendenti Kyrkioheerde rettigheter, bådhe uthi Påskamål, Lijktal och annadt, och deras Predikantt låtha sigh nöija med dett Salario som uttwisat blifwer. [//]

mögeligitt är, att alle dhe saker som på den Månaden och medan hans praesidentskap wahrar beslutas, och medge innan dess förlopp exequerade warda. Men der sådant genom något lagligit upskof förhindrades och Jerih fatalia [Jerikos öde?] icke någon execution strax tillsedde, Skall han saken handfånga [= överlämna?] den andre, som uthi nästa Månadt succederer, att han der utinnen effter såsom då beslutatt warder, på dett flitigaste exequera låthe. [//]

[s. 70]

Till dett 8. Lijka såsom de --- Män som uthi Privilegierne Skeppen kallade warda, böre administrera alle Criminal och hals saker. Så skole och uthi lijka motto desse Tolff Rådhmän hafwa machtt samme saker bådhe uthi dömmande och Executionen att fortfahra [fortsätta, pågå], effter såsom b.te privilegier inneholla och förmehla [förmäla?].

Till dett 9. Gemene Rådet skole effter Sweriges Stads Lagh alle Rådhstugu dagar tillstädes komme som äre Måndagen, Odens och Lögardagen och de alle saker rannsaka, skärskåda och dömma effter Sweriges Stads lagh, Loflige Statuter och Recesser och bäste Sammweto förmå/finna på [/] hwilken Lagen sigh funderer och så laga att Partterne icke länge uppeholdne blifwa, uthan sakerne på dett fliderligaste till en enda förde warda, och ingaledes sigh absentera eller draga någon wägh derifrån, med mindre dett skeer medh hela Rådsens Jaa och samptycke. Och der dhe för anliggande wärff och ährendelig förrehste moste, då skole någre aff dhe 12, som tillijka med desse uthi wahlet fram stellte wordo, så lenge blefwa uthi deras Stad igen, På dett Justicien icke desto mindre må administreret warda, och allttidh sin fullkomblige fortgångh hafwa. Doch skole alldrigh mehra änn fyra af Rådet tillijka bortta wara.

Transkription utförd Daniel Spindel 2023.

Förklaringar

Kursiverad text : Osäkert

--- : Otydbart

[//] : Sidbrytning

Uppdaterad
2024-02-05