Från Gustaf Adolfs torg till Ullevi
Det första rådhuset i trä
År 1621 fick den nyanlagda staden Göteborg sitt första rådhus, i det sydöstra hörnet av Stora torget (nuvarande Gustaf Adolfs torg). Detta enkla rådhus hade tillsammans med stadsprivilegierna flyttats från Nya Lödöse till Göteborg. Huset renoverades för 554 riksdaler. Det har avbildats som en träbyggnad med högt spetsigt tak och ovanpå detta ett litet torn med päronformigt krön med kors överst.
År 1624 ersattes det första rådhuset av en större timmerbyggnad med torn och taktegel. Stadsbyggmästare var Jan Jakobssen. Den äldre delen av byggnaden användes som gudstjänstlokal och fängelse. Detta rådhus förstördes i en omfattande brand 1669.
Ett rådhus i sten
År 1672 stod ett nytt mer permanent rådhus i sten klart, även detta vid nuvarande Gustaf Adolfs torg men i sydvästra delen. Staden hade köpt tomten av dåvarande rikskanslern Magnus de la Gardie. Byggnaden i två våningar ritades av dåtidens främste arkitekt Nicodemus Tessin den äldre. Husets förnämsta rum var stora sammansträdessalen där det ordnades konserter och fester. I rådhuskällaren drevs ett populärt värdshus. Huset skadades i en brand 1690, men kunde repareras. Byggnaden finns fortfarande kvar på Gustaf Adolfs torg men har sedan 1600-talet ändrat utseende flera gånger.
Ombyggnad gav dagens utseende
En ombyggnad, som gav byggnaden det utseende det har idag, genomfördes 1814–1817 efter ritningar av Carl Wilhelm Carlberg. Fasaden är i nyklassicistisk stil med naturstenskolonner. Den gamla huskroppen byggdes in i ett skal av tegel för att bära en tredje våning. Fasaderna fick även sin nuvarande utformning.
Då staden växte snabbt under 1800-talet krävdes nya tillbyggnader av rådhuset. Åt norr tillkom en gårdsflygel 1835 och en större tillbyggnad mot Tyska kyrkan 1869.
Asplundska tillbyggnaden
Den funktionalistiska ”Asplundska tillbyggnaden” av arkitekt Gunnar
Asplund tillkom 1936. Den gamla byggnaden skulle stå kvar i orörd arkitektur och tillbyggnaden skulle ”variera dess tema”. Ombyggnationen hade en koppling till stadens 300-årsjubileum och inleddes med en arkitekttävling som Asplund vann.
Tillbyggnaden fick motta hård kritik. Göteborgarna förfasade sig över det funktionalistiska uttrycket och kritiken fortsatte i åratal. Idag räknas dock rådhusbyggnaden som ett av Asplunds största verk och är internationellt känd. Asplund formgav även möbler, lampor och textilier speciellt för byggnaden.
I denna byggnad hade rådhusrätten sin verksamhet fram till och med 1970. Därefter tog tingsrätten vid, fram till och med början av 2010. Idag används byggnaden som kommunhus.
Övriga lokaler
Tingsrätten hade under åren även andra lokaler i närheten av torget. År 1993 tillkom byggnaden i hörnet Postgatan–Smedjegatan där tvistemålsavdelningarna fanns.
År 1995 fick den administrativa enheten nya lokaler på Köpmansgatan (i HT-huset). Där fanns dock inga förhandlingssalar.
Den nya tingsrätten
Den 15 februari 2010 invigdes Göteborgs tingsrätts nya byggnad på Ullevigatan 15. Här ligger verksamheten idag i ett modernt rättscentrum tillsammans med polis, åklagare och häkte. Närheten mellan myndigheterna är en fördel bland annat då häktade ska föras till förhandling. Hela tingsrättsverksamheten är samlad i åttavåningsbyggnaden, som har sex olika målavdelningar och flera förhandlingssalar.
Mölndals tingsrätt
År 2009 uppgick Mölndals tingsrätt i Göteborgs tingsrätt. Före sammanslagningen hade Mölndals tingsrätt lokaler i tingshuset på Södra vägen i centrala Göteborg. Det innebar att Mölndals tingsrätts kansli i praktiken låg utanför tingsrättens domsaga. Tingshuset på Södra vägen uppfördes 1888 för dåvarande Askims, Hisings och Sävedals häradshusrätt. Tingshuset står fortfarande kvar på Södra vägen 25 och inhyser idag en skola.