All beslutande, verkställande och dömande makt var under sextonhundratalet samlad i en enda församling, den så kallade magistraten som utgjordes av stadens borgare.
År 1624 föreskrev Gustaf den andre Adolf i ett memorial att dömande skulle ske måndagar, onsdagar och lördagar och att målen skulle dömas efter "Sveriges stadslag, loflige statuter och recesser";. Några formella krav på juridisk utbildning fanns inte för de utsedda rådmännen. Först 1676 föreskrevs att sex av de tolv rådmännen skulle vara skolade i juridik. År 1871 kom rådhusrätten att bestå av enbart jurister; justitieborgmästaren, fem rådmän och sju notarier, alla fördelade på två avdelningar.
1948 infördes den nya rättegångsbalken som medförde att nämndemän för första gången började tjänstgöra i rådhusrätten. Magistraten upphörde 1965.
En enhetlig domstolsorganisation infördes i hela landet 1971 och benämningen rådhusrätt upphörde och ersattes med tingsrätt. Titeln borgmästare ersattes med lagman.
Det första rådhuset i Göteborg var en träbyggnad som flyttats från stadens föregångare Nya Lödöse. Rådhuset var beläget vid Stora Torget, nuvarande Gustaf Adolfs Torg. Åren 1624 - 1626 uppfördes ett nytt rådhus på samma plats. Detta var en timmerbyggnad i två våningar med högt tak och torn. I första våningen fanns bland annat stadens järnvåg medan magistratens sessionssal var inrymd i andra våningen.
Mellan åren 1670 och 1672 uppfördes det nya rådhuset efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre. Det renoverades 1732 efter ritningar av stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg. Troligen var det vid denna tid som rådhuset fick sin gula färgton. Under åren 1814 till 1817 tillkom en tredje våning och rådhuset fick då i allt väsentligt det utseende som den gamla delen har idag.
Under 1935 till 1937 företogs en om- och tillbyggnad efter ritningar av professor Erik Gunnar Asplund. Denna tillbyggnad kallas därför den "Asplundska tillbyggnaden". Den präglas av den öppna rådhushallen dit ljuset når från glasväggen mot rådhusgården. Exteriören väckte till en början kraftig kritik. Idag har tillbyggnaden vunnit internationellt erkännande och besöks av arkitekter från hela världen.
Från augusti 1993 disponerade tingsrätten också ett nyuppfört tingshus, ritat av arkitekterna Lars Iwdal och Jan Åkerblad. Hela byggnaden, som ligger i hörnet av Postgatan och Smedjegatan, har både exteriört och interiört anknutits till Asplunds tillbyggnad.
Från 1995 disponerade tingsrätten även det s.k. HT-huset, där tidigare den anrika göteborgstidningen Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning hade sina lokaler. I HT-huset hade tingsrättens administrativa enhet fått ändamålsenliga och trivsamma lokaler. I samma hus hade tingsrätten dessutom tre utmärkta utbildningslokaler. Husets exteriör och vissa detaljer från inredningen är bevarade från den tid då tidningen hade sin storhetstid under chefredaktören Torgny Segerstedts ledning.
Den 15 februari 2010 flyttade tingsrätten in i nya lokaler i det nybyggda tingshuset på Ullevigatan 15.