När en person (den öppne ägaren) köper en fastighet för en annan persons räkning (den dolde ägaren) får den dolde ägaren inte omedelbart skydd mot den öppne ägarens borgenärer. För sådant skydd krävs att äganderätten har kommit till uttryck genom en överlåtelse från den öppne ägaren till den dolde ägaren eller att det finns en lagakraftvunnen dom på äganderätt för den dolde ägaren. Först då får den dolde ägaren skydd för sitt äganderättsanspråk. Det beror bl.a. på att köp av fast egendom kräver skriftlig form.
En bostadsrätt är lös egendom. Också vid köp av en bostadsrätt krävs skriftlig form för att avtalet ska vara giltigt. Frågan i Högsta domstolens mål var om bostadsrätter skulle behandlas på samma sätt som fast egendom.
Högsta domstolen kommer fram till att bostadsrätten ska behandlas på samma sätt som annan lös egendom. Äganderätten övergår därför från säljaren till den dolde ägaren direkt vid avtalet mellan den öppne ägaren och säljaren. Utmätning kan därför ske för den dolde ägarens skulder och bostadsrätten kan kvarstadsbeläggas så snart säljaren ingått avtal med den öppne ägaren.