En man i Göteborg har suttit häktad sedan mars 2019, misstänkt för grovt narkotikabrott. I oktober 2019 väcktes åtal mot honom och 14 andra personer. Åtalen behandlades i en enda rättegång. I tingsrättens dom, som kom i juli 2020, dömdes mannen till fängelse i fyra år och sex månader. Han överklagade och ville bli frikänd. Även i hovrätten handläggs åtalet mot honom tillsammans med åtalen mot ett flertal medtilltalade. Enligt hovrättens planering kommer åtalet mot mannen att behandlas först i januari 2021.
Högsta domstolen har bedömt att omständigheterna, däribland brottsmisstanken, mannens tidigare brottslighet och hans personliga förhållanden, i och för sig är sådana att mannen ska vara fortsatt häktad, men enbart under förutsättning att det är förenligt med den s.k. proportionalitetsprincipen. Den principen, som är fastlagd i lag, innebär att häktning får ske endast om skälen för häktning uppväger det men eller intrång som åtgärden innebär för den enskilde.
Högsta domstolen har konstaterat att åtalet mot mannen avser en enda åtalspunkt och att bevisningen i den delen är förhållandevis begränsad. Att handläggningen av åtalet ändå har dragit ut på tiden har väsentligen berott på att det har handlagts tillsammans med åtalen mot andra. Domstolen har bedömt att skälen för den gemensamma handläggningen inte har varit särskilt starka och att mannens intresse av att inte vara häktad därför – i vart fall i detta skede av målet – väger tyngre än de skäl som talar för häktning.