Dottern förde talan om hävande av faderskapet riktat mot den man som angetts som hennes far i folkbokföringsregistret. Mannen företräddes av god man. Hennes talan ogillades av tingsrätten. Hovrätten har, efter överklagande, avvisat dotterns talan på grund av rättegångshinder eftersom den man hon riktat sin talan mot inte ansågs tillräckligt identifierad.
Frågan i Högsta domstolen var om den som registrerats som far i folkbokföringsregistret ska anses som tillräckligt identifierad för att en talan om hävande av faderskapet ska kunna prövas. I domen slås fast att en sådan talan alltid ska kunna prövas. När faderskapet inte kommer till uttryck på annat sätt än som en registrering i folkbokföringsregistret så behövs ingen ytterligare precisering. I annat fall skulle ett barn kunna komma att berövas sina möjligheter att överhuvudtaget föra en talan i allmän domstol om att häva ett faderskap som grundas på en registrering, även om faderskapet är materiellt felaktigt.