Två huvudfrågor om bodelning i ett prejudikat

Mål: T 6586-21
I en tvist rörande bodelning på grund av äktenskapsskillnad uppkom två huvudfrågor. Den första var om medel på ett konto med enskild egendom kunde fortsätta att vara sådan egendom – liksom det som skaffas inom ramen för de överförda medlen – när medlen förs över till ett för makarna gemensamt transaktionskonto med giftorättsmedel. En sammanhängande frågeställning rörde vad som menas med avkastning av enskild egendom. Den andra frågan gällde hur tjänstepensionsrättigheter ska behandlas i bodelningen när en pensionsförsäkrad arbetstagare ensam bestämmer över det aktiebolag som tecknat försäkringen.

Högsta domstolen bedömde att det kan finnas praktiska behov för makar att kunna låta medel som är enskild egendom mellanlanda på ett transaktionskonto som annars innehåller medel som är giftorättsgods när det underlättar betalning för det som den överförande maken skaffar för de överförda medlen. Om den maken kan visa hur insättning och betalning är kopplade till varandra är det som han eller hon har skaffat sig inom ramen för de överförda medlen enskild egendom, ett s.k. surrogat.

Med avkastning menas normalt det ekonomiska resultat som en egendom ger. Värdet av ägarens eget arbete i samband med att egendomen utnyttjas kan däremot normalt inte anses som avkastning. Det som man tjänar på att arbeta med en tillgång, t.ex. i en näringsverksamhet, ses alltså normalt inte som avkastning.

I 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken anges utgångspunkterna för hur pensionsrättigheter ska behandlas i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad. Värdet av pensionsrättigheter på grund av privata pensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande ska ingå och i princip delas mellan makarna.

Högsta domstolen klargör i domen att även värdet av tjänstepensionsförsäkringar som utgångspunkt ska ingå om den anställde (den försäkrade) har bestämmande inflytande över ett aktiebolag som tecknat försäkringen (försäkringstagaren) för honom eller henne som anställd. Frågan om det finns skäl att ändå helt eller delvis undanta sådana tjänstepensionsförsäkringar från bodelningen får bedömas enligt den jämkningsregel som finns i 3 § tredje stycket. Frågan om det är oskäligt att värdet av hela försäkringen ingår får då avgöras efter en helhetsbedömning av makarnas förhållanden.

I domen slår Högsta domstolen fast att värdet av aktierna i det konsultbolag som den ena maken drivit inte utgör avkastning av enskild egendom. Och detta trots att en registreringsavgift vid starten av den näringsverksamhet som sedan kom att bedrivas av bolaget hade betalats via ett gemensamt transaktionskonto med medel som utgör enskild egendom. Vidare bedömer domstolen vid en prövning enligt jämkningsregeln att det inte är oskäligt att värdet av den tjänstepensionsförsäkring som bolaget tecknat för den maken ska ingå i bodelningen. Hovrättens domslut fastställs.