— Genom en ansvarsförsäkring lämnar ett försäkringsbolag den försäkrade ett skydd mot bl.a. ett skadeståndsansvar den försäkrade kan få mot en skadelidande tredje man, säger Svante O. Johansson, domare i Högsta domstolen. Men ett direktkrav mot försäkringsbolaget sedan den försäkrade har försatts i konkurs innebär inte att skadelidande får bättre rätt än den försäkrade, vilket kan försvåra för den skadelidande att få ersättning från försäkringen, fortsätter han.
I det aktuella fallet påtalade makarna i ett brev till bolaget att det utförda arbetet var behäftat med allvarliga fel och att entreprenaden var försenad. De uppgav även att entreprenören hade skadat byggnaden. Slutligen angav makarna att de avsåg att återkomma med skadeståndskrav avseende kostnader för att åtgärda skadorna och den ekonomiska skada de i övrigt förorsakats av avtalsbrottet. När entreprenören senare gick i konkurs framställde makarna sitt krav direkt mot försäkringsbolaget.
— I det läget uppkom fråga om makarnas brev skulle anses vare ett skadeståndskrav så att ett sådant i försäkringsavtalet föreskrivet fristvillkor på ett år som avses i 8 kap. 20 § försäkringsavtalslagen aktualiserades, förklarar Johansson. Om så inte var fallet hade makarna rätt till ersättning från försäkringsbolaget, avslutar Johansson.
Högsta domstolen konstaterade att det brev som makarna hade skickat till entreprenören inte innehöll någon uttrycklig begäran om att denne skulle betala ersättning eller ta på sig ansvaret för de skador som uppkommit. Makarna förbehöll sig endast att komma tillbaka till entreprenören med anledning av hur arbetena hade utförts. Det innebar enligt domstolen att brevet inte aktualiserade någon anmälningsskyldighet till försäkringsbolaget enligt försäkringen. Försäkringsbolaget var därmed inte befriat från ersättningsskyldigheten enligt försäkringsavtalet.