Klyvning innebär att en fastighet, på begäran av en delägare, delas upp i lotter som antingen bildar egna fastigheter för sig eller ingår i sammanläggning med andra fastigheter. Fastighetsreglering innebär ombildning av fastigheter. Utgångspunkten är att det är fastighetsägaren som har rätt att ansöka om en fastighetsreglering och att alla delägare ska vara överens om fastigheten ägs av flera. Frågan i Högsta domstolen var om detta ska gälla även vid en begäran som omfattar klyvning och en efterföljande fastighetsreglering av klyvningslotterna.
Domstolen konstaterade att en delägare i en fastighet ensam kan ansöka om klyvning av fastigheten. Att han eller hon då också, i samband med en sådan ansökan, har rätt att ansöka om en fastighetsreglering avseende klyvningslotterna är ändamålsenligt och rationellt. Det finns inte heller några påtagliga nackdelar för övriga delägare. Vid prövningen av om en fastighetsreglering är lämplig gäller materiella regler till skydd för dem som berörs.
Högsta domstolens slutsats blev därför att delägaren till de aktuella fastigheterna har rätt att även ansöka om efterföljande fastighetsreglering avseende klyvningslotterna, trots att de övriga delägarna motsatte sig det.