Ukraina begärde att en person skulle utlämnas dit för lagföring av två brott (våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd). Den eftersökte personen samtyckte inte till att utlämnas. Högsta domstolen har nu prövat om det föreligger hinder mot utlämning.
Högsta domstolen har kommit fram till att den gärning som motsvarar våldsamt motstånd är preskriberad enligt svensk rätt och att det därför föreligger hinder mot utlämning i den delen.
I övrigt har domstolen kommit fram till att en utlämning till Ukraina för närvarande – med beaktande av den rådande krigssituationen och dess verkningar för fängelseförhållandena – skulle vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen. I artikel 3 finns ett förbud mot tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Utlämning står i strid med artikeln om det finns starka skäl att anta att det finns en reell risk för att den utlämnade personen kan komma att utsättas för behandling i strid med artikeln, och det gäller oavsett om det är av staten Ukraina eller av någon annan.
– Vi har alltså gjort bedömningen att det just nu, och med hänsyn till bl.a. det pågående kriget och vad det betyder för personer som är frihetsberövade, inte finns förutsättningar för en utlämning till Ukraina av den eftersökte. Det handlar ju i grunden om de risker som personen skulle utsättas för vid en utlämning, säger Petter Asp, ett av de justitieråd som deltog i avgörandet.