Frågan i målet var främst om brottet skulle bedömas som olaga hot av normalgraden eller som grovt olaga hot. I lagen anges att man vid bedömningen av om ett hot är grovt särskilt ska beakta om det påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen.
Högsta domstolen framhöll att vinkelslipen hade kunnat åstadkomma mycket allvarliga skador och därför skulle ses som ett vapen vid tillämpning av straffbestämmelsen. Domstolen ansåg dock att hotet inte varit så akut eller överhängande som krävs för att döma för grovt brott. Domstolen beaktade bl.a. att mannen inte gjort något utfall med vinkelslipen, att slipen inte hade varit riktigt nära den hotade samt att den hotade utan problem hade kunnat dra sig undan.
Högsta domstolen ansåg att straffvärdet för gärningen låg nära minimistraffet för grovt olaga hot och dömde mannen till tio månaders fängelse.