Den som bedriver en skattepliktig verksamhet ska betala mervärdesskatt för sålda varor eller tjänster och har rätt att dra av ingående skatt för varor eller tjänster som används i verksamheten. Ingående skatt som hänför sig till en stadigvarande bostad får dock inte dras av.
En bostadsrättsförening installerade under åren 2012–2014 solceller på taken till föreningens byggnader. Två tredjedelar av den producerade elen såldes till ett elhandelsföretag och en tredjedel förbrukades i bostäder och gemensamhetsutrymmen i de egna byggnaderna. Föreningen redovisade utgående mervärdesskatt för försäljningen till elhandelsföretaget.
Föreningen yrkade avdrag med två tredjedelar av den ingående mervärdesskatten avseende kostnaden för installationen av solcellsanläggningen. Avdrag beviljades inte eftersom en del av den producerade elen förbrukades i byggnader som var utformade och användes som stadigvarande bostäder. Solcellsanläggningen var inte heller avskild från bostadsdelarna.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det förhållandet att el som en solcellsanläggning producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder inte innebär att anläggningen som sådan kan anses vara en del av en stadigvarande bostad. Föreningen har därför rätt till avdrag för den del av den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärvet av solcellsanläggningen och som kan anses hänförlig till föreningens skattepliktiga försäljning av el.
Föreningen får därmed bifall till sitt överklagande.