Målet gäller ett antal bolag som beslutat att gemensamt bedriva tandvårdsverksamhet i ett kommanditbolag. Enligt bolagsavtalet skulle kommanditbolagets resultat fördelas mellan bolagsmännen utifrån hur stor del av detta resultat som respektive bolagsman hade bidragit till. Bolagen ansökte om förhandsbesked för att få veta om resultatandelarna utgör ersättning för omsättning av varor eller tjänster i mervärdesskattehänseende.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att avgörande för svaret på den ställda frågan är om den tandvård som utförs vid en klinik utgör en verksamhet som ägaren av kliniken bedriver för egen räkning – t.ex. som en integrerad del av sådan verksamhet som redan bedrivs där – eller om den bedrivs av bolagsmännen gemensamt. Bedömningen är i hög grad beroende av förhållandena i det enskilda fallet. Det måste bl.a. utrönas vem det är som i praktiken sköter och ansvarar för driften av respektive klinik. Ansökningen aktualiserar därmed frågor av utpräglad utrednings- och beviskaraktär som inte lämpar sig för att pröva inom ramen för ett förhandsbesked. Något förhandsbesked borde därmed inte ha lämnats.