Vid import av varor till Sverige från ett land utanför EU påförs som huvudregel tull och mervärdesskatt. En enskild näringsidkare lät föra in guld från Dubai till Sverige via Danmark utan att deklarera importen till tullmyndigheterna i något av länderna. Varorna var inte belagda med tull men Tullverket påförde mervärdesskatt vid import. Allmänna ombudet hos Tullverket överklagade myndighetens beslut till förmån för näringsidkaren och ansåg att Tullverket inte haft rätt att påföra mervärdesskatt.
Hos Högsta förvaltningsdomstolen vilandeförklarades målet i avvaktan på EU-domstolens avgörande i målet VS, C-7/20, EU:C:2021:161. I domen uttalade EU-domstolen att när en skyldighet enligt unionens tullagstiftning inte har iakttagits kan det, utöver en tullskuld, uppkomma ett krav på mervärdesskatt i den medlemsstat där regelöverträdelsen konstaterades även om varorna fysiskt har förts in i unionen via en annan medlemsstat. Detta förutsätter dock att varorna har släppts ut på unionsmarknaden och var avsedda för konsumtion i den medlemsstat där överträdelsen upptäcktes.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att i ett fall som det nu aktuella uppkommer alltså skyldigheten att betala mervärdesskatt i den medlemsstat där den bristande efterlevnaden av tullagstiftningen har konstaterats, förutsatt att varorna har släppts ut på unionsmarknaden i den staten. Det gäller även om varorna har förts in dit via en annan medlemsstat. Direkt efter införseln till Danmark hade guldet förts vidare till destinationslandet Sverige där det var avsett för konsumtion. Varorna fick därför anses ha släppts ut på unionsmarknaden i Sverige och skyldigheten att betala mervärdesskatt hade därmed inträtt här.
Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 7 oktober i mål nr 6670-19 kommit fram till att mervärdesskatt inte ska tas ut enligt tullagen om det finns en deklarant och denne är registrerad till mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för beslutet om tull och agerar i egenskap av beskattningsbar person. I det aktuella målet hade den enskilde näringsidkaren inkommit med en deklaration innan Tullverket fattade sitt beslut. Näringsidkaren var registrerad till mervärdesskatt och agerade i egenskap av beskattningsbar person vid importen. Mot denna bakgrund skulle mervärdesskatt inte ha fastställts enligt tullagen. Tullverket var således inte rätt beslutsmyndighet och Högsta förvaltningsdomstolen biföll därför överklagandet och upphävde beslutet om mervärdesskatt.