Sökanden ansökte om resning i mål där kammarrätten hade fastställt Skatteverkets beslut att efterbeskatta sökanden och påföra honom skattetillägg.
I resningsansökan åberopades bl.a. att samma kammarrätt senare hade prövat andra mål med identiska omständigheter och då ansett att det inte funnits grund för efterbeskattning och skattetillägg. Enligt sökanden skulle viss muntlig bevisning – som hade åberopats i de andra målen – ha lett till en annan utgång i hans egna mål om bevisningen hade åberopats i kammarrätten.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att resning på grund av ny bevisning kräver att sökanden hade giltig ursäkt att inte åberopa bevisningen i det ordinarie förfarandet. Så ansågs inte vara fallet här. Det ansågs dock att detta krav inte bör upprätthållas såvitt avser frågan om skattetillägg. Enligt domstolen var det däremot inte sannolikt att utgången i kammarrätten skulle ha blivit en annan om kammarrätten hade tagit del av den nya bevisningen. Inte heller vad sökanden i övrigt hade anfört bedömdes utgöra skäl för resning. Ansökan avslogs därför.