Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är, med vissa undantag, skattepliktig till energiskatt. Vad gäller elektrisk kraft som framställs från sol kan den i vissa fall vara undantagen från skatteplikt. Vidare kan avdrag för skatten medges även om den elektriska kraften skulle vara skattepliktig. En av de förutsättningar som ska vara uppfyllda för både skattefrihet och avdragsrätt är att den elektriska kraften ska ha framställts i en anläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt av mindre än 500 kilowatt. Högsta förvaltningsdomstolen fann i rättsfallet HFD 2023 ref. 52 att två tekniskt åtskilda produktionsenheter för solenergi ska ses som två anläggningar enligt bestämmelserna om energiskatt på elektrisk kraft även om de geografiskt sett är sammanhängande.
Några ägare av närliggande fastigheter planerade att installera solceller på sina fastigheter och dela den producerade elen med varandra via ett samägt internt lågspänningsnät. Fastighetsägarna ville veta om installationerna skulle anses utgöra en eller flera anläggningar enligt bestämmelserna om energiskatt på elektrisk kraft. Högsta förvaltningsdomstolen fann att den omständigheten att installationerna skulle anslutas till samma interna nät inte innebar att de skulle anses tekniskt sammanhängande i den mening som krävs för att de ska anses utgöra en enda anläggning vid tillämpning av de aktuella bestämmelserna. De planerade installationerna skulle således ses som separata anläggningar i förhållande till varandra.
Samma dag avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen ett mål med liknande förutsättningar (mål nr 2139-24).