Historia och bakgrund

Högsta domstolen grundades 1789 av Gustav III och blir högsta instans för förvaltningsärenden. Domstolen har från början tolv ledamöter, varav hälften ska vara frälse och hälften ofrälse. Kungen har med sina två röster utslagsröst i domstolen.

Högsta domstolen ersätter riksrådet som i olika former existerat sedan medeltiden och utövat makt tillsammans med kungen. Den del av rådet som utövar den högsta domsrätten kallas justitierevisionen.  

Regeringsformen 1809 preciserar exempelvis hur många justitieråd som behövs för att kunna döma och att domstolen ska arbeta avdelningsvis. Justitiestatsministern blir nu också ledamot av domstolen.   

Högsta förvaltningsdomstolen, som förut hette Regeringsrätten, blir inrättad i syfte att minska regeringens arbetsbelastning och för att öka rättssäkerheten för enskilda. Domstolen består av sju regeringsråd, av vilka en ledamot tjänstgör i Lagrådet. Regeringsrättens kompetens framgår av en uppräkning av mål i 1909 års lag om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Antalet ledamöter i domstolen har skiftat över åren.

Till följd av en kraftig ökning av antal mål tillkommer en fullföljdsbegränsning genom krav på prövningstillstånd i skattemål i vissa fall. En betydande expansion av det svenska välfärdssamhället och den offentliga sektorn medför att domstolen måste anpassa sig till en större mängd mål. 

Domstolen blir administrativt fristående från regeringen med en egen kansliorganisation och beredande tjänstemän. Tidigare blev målen beredda i det departement som frågan tillhörde. I samband med förvaltningsrättsreformen blir det krav på prövningstillstånd i flertalet mål i Högsta förvaltningsdomstolen.

Domstolen flyttar in i lokaler i Stenbockska palatset och Riksens ständers hus på Riddarholmen och får egna lokaler.

Genom 1974 års regeringsform upphör domstolen att döma i kungens namn och börjar att döma i sitt eget namn. Därmed upphör bruket att domar och beslut blir meddelade på Stockholms slott och att de blir försedda med Konungens sigill. Syftet med en ny regeringsform är att modernisera statsskicket i linje med den svenska parlamentarismen.

Institutet rättsprövning börjar gälla enligt vilket domstolen prövar om bland annat regeringens beslut i vissa förvaltnings­ärenden strider mot någon rättsregel. Detta var ett viktigt steg för att Sverige skulle uppfylla Europakonventionens krav på rätt till domstolsprövning.

Det blir nu möjligt att en ledamot ensam kan avgöra frågor om prövningstillstånd. Det blir också andra lättnader av kraven på domstolens sammansättning i vissa mål. Förändringen sker för att minska regeringsrättens arbetsbelastning.  

Socialförsäkrings- och bidragsmål, som tidigare tillhört Försäkringsöverdomstolens kompetensområde, blir överflyttade till Högsta förvaltningsdomstolen när Försäkringsöverdomstolen läggs ner.

När Sverige blir medlem i EU får domstolen en delvis ny roll som en av garanterna för att gemenskapsrätten tillämpas korrekt inom landet. De flesta frågor som regleras på europeisk nivå faller nämligen inom förvaltningsrättens område.

Efter ett riksdagsbeslut byter Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen den 1 januari 2011. Syftet med namnbytet är att spegla domstolens verksamhet som oberoende högsta domstol i förvaltningsmål. I samband med domstolens namnbyte får domarna i Högsta förvaltningsdomstolen titeln justitieråd. 

Domstolen får rätt att själv besluta hur många ledamöter som ska avgöra vissa mål och ärenden.

Vid årsskiftet 2011/2012 flyttar Högsta förvaltningsdomstolen in i nyrenoverade lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Lokalerna finns i de förenade byggnaderna Sparreska palatset och Kammarrättens hus, Birger Jarls torg 13. 

För att kunna vårda, tillgängliggöra och bevara digitala handlingar ansluter sig Högsta förvaltningsdomstolen under året till Sveriges domstolars e-arkiv. Tanken är att information som skapas och hanteras digitalt också ska bevaras digitalt.