Hovrättens tillkomst
Hovrätten för Övre Norrland började sin verksamhet den 1 oktober 1936 och invigdes av kung Gustav V den 16 december samma år.
Vid ett flertal tillfällen under 1800-talet föreslogs genom motioner i riksdagen en delning av Svea hovrätt och Göta hovrätt. I ett betänkande av Nya lagberedningen 1884 föreslog man en ökning av antalet hovrätter till fem, varav en i Norrland med säte i Härnösand.
Redan år 1815 ansåg biskopen i Härnösand, under en diskussion i riksdagen, att det var föga förenligt med en vis och upplyst lagstiftning att en part skulle behöva resa 80 mil för att överklaga en domstols avgörande. I samband med att Hovrätten över Skåne och Blekinge inrättades på 1820-talet uttalade en av bondeståndets norrländska representanter att han inte förstod varför fattiga norrlänningar skulle behöva resa 120 mil till Svea hovrätt, medan innevånarna i de södra landskapen skulle få ytterligare en hovrätt.
År 1921 lades två motioner fram i riksdagen om inrättande av en hovrätt för de nordligaste länen. Riksdagen beslöt att frågan skulle utredas. De städer som var mest aktuella för en eventuell lokalisering var Härnösand, Sundsvall och Umeå. Alla tre städerna agerade och kom med generösa erbjudanden om lämpliga byggnader och bostäder till de anställda samt argumenterade för sin lämplighet som lokaliseringsort för en hovrätt. År 1922 kom en proposition med förslag om att inrätta en hovrätt över de fyra nordligaste länen med säte i Härnösand. Riksdagen biföll dock inte propositionen utan frågan krävde ytterligare utredning.
År 1923 återkom regeringen med en proposition. Förslaget var detsamma som året innan, men man redovisade ytterligare beräkningar av kostnaderna för alternativen Härnösand, Sundsvall och Umeå. I anslutning till debatten i riksdagen delades en anonym skrift ut, där Umeå framhölls framför Härnösand och Sundsvall. Det finns skäl att anta att Gustav Rosén, sedermera landshövding i Västerbottens län, var författaren. Debatten slutade med att riksdagen sa nej till förslaget om att inrätta en norrländsk hovrätt.
Inte förrän år 1935 biföll riksdagen en proposition med förslag om att inrätta en hovrätt för Övre Norrland med säte i Umeå. De beslutade lagarna utfärdades den 31 maj 1935 och trädde i kraft den 1 oktober 1936.
Hovrättsbyggnaden
Hovrätten är inrymd i ett av Umeås äldsta hus. Det började byggas 1886 och stod klart året därpå. Huset är ett av de få stenhus som uppfördes i Umeå före den stora brand som förstörde större delen av staden 1888. Arkitekt var Johan Nordqvist som ritade huset i nyrenässansstil. Från början var det ett folkskolelärarinneseminarium. Invigningen skedde den 13 september 1887 av biskop Lars Landgren. Förutom lärosalar, aula och gymnastiksal inrymde det rektorns bostad. Vatten drogs in i huset 1901 och tre år senare installerades elektrisk belysning och telefon. Det fanns 21 kakelugnar.
Så småningom blev byggnaden för liten för seminariet. Seminariet flyttade till nya lokaler 1925. Den gamla seminariebyggnaden kom då att fungera som ett av stadens kulturhus. Biblioteks- och föreläsningsföreningen Minervas bibliotek var inrymt i byggnaden liksom Västerbottens läns hembygdsförenings samlingar. Aulan, Minervasalen, användes för föresläsningar ordnade av Biblioteks- och föreläsningsföreningen Minerva, konstutställningar, teaterföreställningar och konserter.
År 1936 flyttade Hovrätten för Övre Norrland in i huset. Under åren 1932–1936 utarbetades plan- och detaljritningar för det ombyggnads- och inredningsarbete som krävdes för att anpassa seminariebyggnaden till hovrättens behov. Den reparation och ombyggnad som genomfördes var omfattande. Man installerade till exempel pannor för värmeledning och varmvatten, samtliga kakelugnar togs bort, nya trägolv eller parkettgolv lades in, elinstallationer gjordes om.
Ytterligare lokaler för hovrätten behövdes och 1952 byggdes huset ut mot öster och väster. Invändiga renoveringar har gjorts vid flera tillfällen. Bland annat 1999 och senast 2015–2016. Byggnaden innehåller nu enbart personalutrymmen.
Sommaren 2016 påbörjades restaurering av parken.
Tillbyggnad
En ny domstolsbyggnad med nya rättssalar har uppförts mot Kungsgatan med huvudingång från Bankgatan. Byggnationen påbörjades i maj 2014 och den 10 september 2015 hölls den första rättegången. Arkitekt var Börje Falemo. Hovrätten har nu tre rättssalar.
I allmänhetens utrymmen installerades en skulptur, Rekonstruktion av konstnären Sirous Namazi. Invigning av skulpturen den 11 december 2015 i närvaro av bland andra konstnären Sirous Namazi och direktören vid Statens konstråd, Magdalena Malm.
Nyinvigning av hovrätten ägde rum den 2 september 2016 i närvaro av H.M. Konung Carl XVI Gustaf.
Hovrättens heraldiska vapen
Hovrätten fick sitt vapen år 1999. Vågskålarna är en klassisk domstolssymbol. I grekisk-romersk konst är vågskålarna sinnebild för rättvisans gudinna. De tre renhuvudena finns i Umeås stadsvapen och anger att hovrätten har sitt säte i Umeå. Den kungliga kronan symboliserar hovrättens myndighetsutövning.
Litteratur
Du kan läsa mer om hovrättens historia i följande publikationer:
- Hundra års lärarutbildning i Umeå, Västerbotten, 0346-4938, 1979:3.
- Invigningen av Hovrätten för Övre Norrland, Svensk juristtidning, 1937, s. 58–67.
- Lundin, A-K, Hovrätten för Övre Norrland, DV, Jönköping, 1999.
- Lundin, A-K, Hovrättens tillkomst, Thule : Kungl. Skytteanska Samfundets årsbok 2003, s. 129–159.
- Norrlands hovrätt : Sundsvall, Härnösand eller Umeå?, Norstedt, Stockholm, 1923.
- Skarstedt, C-I, Hovrätten för Övre Norrland, särtryck ur Kungl. Skytteanska Samfundets årsbok 1993.
- Sundin, Bo, Husen som överlevde Umeå, Mandatus, Umeå, 2021.
- Thelaus, Erik, Umaniora : essäer om Umeå förr och nu, Två förläggare, Umeå, 1983.