Vad kostar det?
Om du vill stämma någon behöver du betala en ansökningsavgift till Patent- och marknadsdomstolen på 2 800 kronor. Är kravet högst 26 250 kr (det vill säga ett halvt prisbasbelopp) är ansökningsavgiften 900 kronor.
Om du förlorar målet eller återkallar din talan kan du behöva betala motpartens rättegångskostnader. Detsamma gäller om du väljer att stämma någon i onödan, till exempel om din motpart redan har gått med på ditt krav.
Om du vinner målet kan motparten tvingas att betala dina rättegångskostnader, såväl ansökningsavgift som kostnader för ombud och liknande.
Olika typer av mål
Intrång
Den som innehar ett designskydd kan väcka talan mot någon som gör intrång i designskyddet och begära att intrånget ska upphöra. I mönsterskyddslagen och EU:s förordning om skydd för gemenskapsformgivning finns regler om ansvar och ersättningsskyldighet vid intrång.
Hävningstalan
Den som anser att ett designskydd borde vara ogiltigt kan väcka talan hos domstolen.
Domstolen inleder med en förberedelse
Så snart domstolen har godkänt en stämningsansökan och utfärdat stämning börjar förberedelsen av målet. Den genomförs oftast både skriftligen och genom att parterna kallas till ett sammanträde. Syftet med förberedelsen är att alla inblandade ska få klart för sig vad tvisten egentligen handlar om och var parterna står. Det som gås igenom under en förberedelse är:
- Vad parterna vill, alltså deras yrkanden, och varför de tycker så.
- Vad det är parterna inte är överens om.
- Vilka bevis parterna tänker lägga fram.
- Vad som behöver göras innan målet kan avgöras.
- Om det är möjligt att parterna kan förlikas eller på något vis komma överens.
Domstolen ska alltid arbeta för att få fram ett snabbt avgörande av målet. Därför är det inte ovanligt att domaren för förlikningsdiskussioner med parterna redan under det första mötet om det är en muntlig förberedelse.
Om parterna inte vill förlikas gör domstolen en tidsplan där det står hur lång tid parterna har på sig att lämna in de bevis och andra uppgifter som hör till målet. I vissa fall kan domstolen boka in ett ytterligare möte, en fortsatt muntlig förberedelse. Tidsplanen kan också innehålla ett datum för huvudförhandling.
Huvudförhandlingen
När förberedelsen är avslutad är det dags för huvudförhandling, det som ibland kallas för rättegång. Rättegång är egentligen benämningen på hela handläggningen av ett mål i domstol.
Parter kan ha ett ombud
Du som part kan välja att ha ett ombud som företräder dig i målet. Du måste själv anlita ombudet och stå för kostnaden men du kan begära att motparten ersätter dig för kostnaden om du vinner målet. Ersättningen är dock begränsad om det som tvistas om inte uppgår till mer än 28 650 kr (det vill säga ett halvt prisbasbelopp, ett så kallat förenklat tvistemål (läs mer under ”Vad kostar det?”).
På samma vis kan du bli tvingad att betala din motparts kostnader om du förlorar målet.
Den som ska vara ombud måste vara lämplig för uppgiften och behärska det svenska språket. Domstolen kan neka en person att vara ombud om man anser att personen inte är lämplig.
Tidslinje
1. Ansökan kommer in till Patent- och marknadsdomstolen
Domstolen kontrollerar om ansökan är komplett.
1. Ansökan kommer in till Patent- och marknadsdomstolen
Saknas något förelägger domstolen dig som har ansökt att komplettera med det som saknas.
Om du inte kompletterar med det som saknas, eller om du inte betalar ansökningsavgiften inom en viss tid, kan domstolen avvisa din ansökan. Då prövas inte målet.
2. Patent- och marknadsdomstolen utfärdar stämning
Patent- och marknadsdomstolen utfärdar en stämning och skickar den till din motpart, även kallad svarande i målet.
2. Patent- och marknadsdomstolen utfärdar stämning
Stämningen måste delges. Det innebär att domstolen behöver få bekräftat att den som stäms verkligen har tagit emot stämningen. Antingen kan personen själv bekräfta eller så kan domstolen använda sig av andra metoder, till exempel en stämningsman.
När motparten har tagit emot stämningen har denne en viss tid på sig att svara. I svaret ska stå om motparten går med på eller motsätter sig det som begärs i stämningsansökan. Om motparten motsätter sig måste det i svaret också framgå varför och vilka bevis det finns för detta.
Om motparten inte svarar på stämningen i tid kan domstolen i vissa fall meddela tredskodom. En tredskodom innebär att den trilskande parten förlorar målet.
3. Motparten svarar
Om motparten medger det som begärs i stämningsansökan kan det vara möjligt för domstolen att döma redan nu.
3. Motparten svarar
Om motparten bestrider, det vill säga inte går med på det som står i ansökan, går målet vidare och ska förberedas.
4. Förberedelse av målet
Under förberedelsen ska domstolen reda ut vad tvisten handlar om och parterna får förklara hur de ställer sig till alla uppgifter.
4. Förberedelse av målet
Förberedelsen inleds med skriftlig handläggning. Parterna får då svara på varandras påståenden.
Muntlig förberedelse
Domstolen kallar därefter ofta till en muntlig förberedelse. Då träffas parterna på domstolen och en domare leder mötet.
Det är viktigt att parterna kommer väl förberedda för att kunna svara på frågor och har med underlag så att domstolen kan utreda allt som behövs i tvisten.
Som huvudregel gör domstolen en sammanställning av målet och sätter en tidsplan för den fortsatta handläggningen.
Förberedelsen avslutas oftast med att parterna anger vilka bevis de vill åberopa.
Skriftväxling
Vanligtvis sker en del av prövningen genom skriftväxling då parterna får skicka in handlingar som styrker deras respektive yrkanden och svara på motpartens yrkanden.
Detta pågår tills domstolen anser att målet är tillräckligt utrett och domstolen har allt material som behövs för en dom.
Om målet har kunnat utredas tillräckligt vid den muntliga förberedelsen är behovet av skriftväxling mindre.
5. Domstolen kan avgöra målet skriftligen
Om det inte behövs och om ingen av parterna begär det kan domstolen avgöra målet utan huvudförhandling. I så fall får parterna en möjlighet att skriftligen slutföra sin talan innan domstolen dömer.
6. Domstolen håller huvudförhandling
Rätten består av en eller tre domare.
6. Domstolen håller huvudförhandling
Under huvudförhandlingen får båda parter möjlighet att presentera sina skriftliga bevis samt förhöra sina och motpartens vittnen.
När förhandlingen är klar kan domstolen avkunna domen. Det vanligaste är dock att domen meddelas genom att skickas ut i skrift vid ett senare tillfälle som rättens ordförande berättar om när förhandlingen avslutas.
7. Domen meddelas
När domen meddelats skickas den till parterna eller deras ombud.
7. Domen meddelas
Om den meddelats muntligen direkt efter huvudförhandlingen skickas den ut i skrift inom en vecka. Om den däremot meddelas vid ett senare tillfälle skickas den också ut vid detta tillfälle.
Domen kan överklagas inom tre veckor.
Ordlista
Kvarstad – när tillgångar riskerar att försvinna innan tvisten är löst
Om du misstänker att den du vill stämma tänker göra sig av med sina tillgångar för att inte kunna göra rätt för sig kan du begära kvarstad.
I så fall måste du göra sannolikt att motparten har en skuld till dig och försöker undvika att göra rätt för sig. Domstolen kan då förordna om kvarstad, vilket innebär att tillgångar till samma värde som skulden fryses och inte får röras. Det kan handla om pengar på ett bankkonto eller ett föremål som tvisten gäller.
En ytterligare förutsättning för att få kvarstad är att säkerhet ska ställas för motpartens eventuella skador till följd av en beviljad kvarstad.
Interimistiskt förbud
Om du antar att det finns risk för att ditt designskydd skadas av motpartens agerande kan du begära att domstolen meddelar ett förbud mot detta innan domstolen dömer i målet.
I så fall måste du göra sannolikt att du har ett designskydd, att motparten gör intrång i designskyddet och att detta medför skada på designskyddet.
En ytterligare förutsättning för att få ett interimistiskt förbud är att säkerhet ska ställas för motpartens eventuella skador till följd av ett beviljat interimistiskt förbud.
Stadfästa en förlikning
Om du och motparten förlikas kan ni välja att få förlikningen stadfäst av domstolen. Det innebär att domstolen skriver en dom där det står vad ni har kommit överens om.
Ibland föredrar parter att i stället återkalla målet och göra en egen överenskommelse. Den överenskommelsen blir därmed inte offentlig till skillnad från en stadfäst förlikning.
Tredskodom – när någon part inte gör vad domstolen begär
Domstolens uppgift är att arbeta för ett snabbt avgörande av målen. För att ingen part ska kunna förhala handläggningen kan domstolen hota med tredskodom.
En tredskodom innebär att den trilskande parten per automatik förlorar målet. En tredskodom kan verkställas hos Kronofogdemyndigheten på samma sätt som en vanlig dom.
Det är därför helt avgörande att i rätt tid svara på domstolens förelägganden och komma till möten när man är kallad.
Den som får en tredskodom mot sig har rätt att begära återvinning inom en månad. Det betyder att målet återupptas igen från samma ställe som det avslutades. En part kan bara begära återvinning en gång i ett mål.
Tredskodom är inte aktuellt om kärande yrkat förbud vid vite.