Historia

Hovrätten för Västra Sverige, i dagligt tal kallad Västra hovrätten, inrättades alltså i samband med att den nya rättegångsbalken trädde i kraft den 1 januari 1948.

Rättegångsbalken innebar bland annat en övergång från ett tidigare huvudsakligen skriftligt förfarande till ett i stora delar muntligt förfarande. Bland annat för att parter och andra, som skulle inställa sig i en hovrätt, inte skulle få för långa resvägar och för att hovrätternas behov av lokalkännedom skulle tillgodoses, ansågs det nödvändigt att två nya hovrätter inrättades, en i Göteborg och en i Sundsvall.

Ungefär halva dåvarande Göta hovrätts ansvarsområde kom att utgöra hovrättens ansvarsområde. Ansvarsområdet (domkretsen) utökades betydligt år 1963 då Värmlands län överfördes från Svea hovrätt.

Hovrätten för Västra Sverige är den näst största av landets sex hovrätter med ett ansvarsområde som idag omfattar Hallands län, delar av Västra Götalands län (tidigare Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län) samt Värmlands län. Inom detta område, som har en yta av 40.000 kvadratkilometer bor cirka 1,8 miljoner invånare. Inom området finns 8 tingsrätter, vilkas domar och beslut överprövas av hovrätten efter överklagande.

I samband med att hovrätten inrättades 1948 uppfördes för dess räkning en hovrättsbyggnad vid Näckrosdammen söder om Götaplatsen. Arkitekt för byggnaden i brunt tegel var slottsarkitekten Haakon Ahlberg. Med tiden blev emellertid byggnaden otillräcklig för hovrättens behov. En provisorisk lösning blev att hovrätten som ett komplement förhyrde två närbelägna villor, dels år 1963 Kanoldska villan, dels år 1976 SKF-villan.
Ett förslag till tillbyggnad av hovrättsbyggnaden stoppades våren 1992. I slutet av samma år löstes lokalproblemen genom att hovrätten tecknade avtal om förhyrning av Broströmiahuset vid Packhusplatsen.
Hovrättsbyggnaden används numera av Filosofiska faktulteten vid Göteborgs Universitet.

Hovrätten har sedan mars 2000 ett eget vapen. Hovrättens lokalisering till Göteborg var utgångspunkt för vapnets utformning. Om vapnet har statsheraldikern anfört bland annat följande:

"Göteborgs stad fick sitt bekanta lejon som symbol redan i Gustav II Adolfs privilegier 1621, men det blev på grund av sigillgravörens misstag felvänt, vilket har medfört att lejonet än idag i stadens vapen är heraldiskt felvänt, det vill säga flyende. För att skilja stadens och hovrättens vapen åt har vi i det senare spegelvänt lejonet och ersatt skölden med lilla riksvapnet med rättsväsendets vågskålar. Skölden har också fått en enhetlig blå färg i stället för den blå och vita som staden för. Den kungliga krona som kröner vapnet betecknar hovrättens myndighetsutövning."

• Ljung, Gunnar: Hovrätt i väster : tillkomst och första verksamhetstid (Norstedt, 1982)
  
  
• Ljung, Gunnar: Fyrtio år med hovrätt i väster (Nerenius & Santérus, 1996)