Vår verksamhet och organisation

Brottmål

Hovrätten prövar brottmål som har överklagats från tingsrätten. En tingsrättsdom kan överklagas av den som har dömts för brott, av åklagaren eller av brottsoffret (målsäganden). I vissa mindre allvarliga brottmål krävs det prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Det går att läsa i tingsrättens dom om hovrätten måste ge prövningstillstånd.

Prövningstillstånd i brottmål

När det krävs prövningstillstånd gör hovrätten en bedömning av tingsrättens dom, för att ta ställning till om målet ska få prövningstillstånd. Det finns olika skäl för hovrätten att ge prövningstillstånd. Ett skäl till att hovrätten ger prövningstillstånd är att domstolen är tveksam till om tingsrätten dömt rätt. Ett annat skäl kan vara att det är viktigt att andra domstolar får vägledning inför framtida bedömningar av liknande mål.

Tvistemål

Den som inte är nöjd med tingsrättens dom i ett tvistemål kan överklaga till hovrätten. Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva ett tvistemål.

Prövningstillstånd i tvistemål

Det finns olika skäl för hovrätten att ge prövningstillstånd. Om hovrätten är tveksam till om tingsrätten har dömt rätt kan ett mål få prövningstillstånd. Ett annat skäl är att det kan vara att det är viktigt att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.

Ärenden och övriga mål

Förutom brottmål och tvistemål prövar hovrätten överklaganden av tingsrättens beslut i domstolsärenden, liksom vissa beslut i processuella frågor och frågor som rör tvångsmedel, till exempel häktning. I många fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva ärenden och beslut i processuella frågor.

I undantagsfall kan ett domstolsavgörande prövas på nytt trots att överklagandetiden gått ut och avgörandet därmed vunnit laga kraft. Det sker genom så kallade särskilda rättsmedel (återställande av försutten tid, resning och klagan över domvilla). Om en sådan begäran gäller ett avgörande från tingsrätt prövas den av hovrätten.

Brottmål

Precis som i tingsrätten har hovrätten ofta huvudförhandling, som i dagligt tal kallas rättegång, i brottmål. En skillnad är att hovrätten spelar upp de videoinspelade förhören i tingsrätten med till exempel brottsoffret, den tilltalade och vittnen. Huvudregeln är därför att brottsoffret och vittnen inte behöver komma till förhandlingen i hovrätten. Däremot måste den som är åtalad för brottet vara med på huvudförhandlingen i hovrätten. I mål som avgörs vid huvudförhandling dömer tre domare och två nämndemän. Nämndemän är domare som inte är juridiskt utbildade.
I ett skriftligt avgörande, Dom eller Slutligt beslut, beskriver hovrätten både vilka
beslut domstolen har fattat och skälen till besluten. En del brottmål avgörs utan muntlig huvudförhandling och då dömer tre domare i målet.

Tvistemål

Många tvistemål avgörs också i hovrätten efter huvudförhandling. Även i tvistemål spelar hovrätten upp videoinspelade förhör i tingsrätten med parter och vittnen.
Om målet avgörs utan huvudförhandling föredrar (redovisar) ofta en fiskal, som är en domare under utbildning, målet för domarna. Domarna läser också igenom handlingarna och tar del av den bevisning som finns.
I ett skriftligt avgörande, Dom eller Slutligt beslut, beskriver hovrätten både vilka beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.
I familjemål som avgörs vid huvudförhandling dömer tre domare och två nämndemän i målet. I övriga tvistemål deltar tre eller fyra domare i avgörandet.

Ärenden och övriga mål

Handläggningen av ärenden och övriga mål är huvudsakligen skriftlig och avgörs efter att en hovrättsfiskal föredragit målet eller ärendet och domarna tagit del av handlingarna. I de flesta fall är det tre domare som avgör ärenden och övriga mål. I det skriftliga avgörandet – ett slutligt beslut – framgår hovrättens beslut och skälen för beslutet.